Mat för den som har tid - Pulled Pork på bröd

 Bara för att gottgöra lång frånvaro på bloggen kommer idag ett rejält recept att ta tag i. 
Det är inget att hymla om, vi är en köttälskande familj och dagen recept handlar om just det, KÖTT.

lånad

 När vi tillbringade åren i USA hände det ofta att vi stötte på en rätt ute på olika restauranger som kallas för pulled pork. Jag hade aldrig hört talas om det innan, och den dagen jag beställde den första gången var jag helt förlorad. Någonting så otroligt gott! Saftigt utan jämförelse och en explosion av kryddor, ändå oftast enkelt serverat mellan ett par rejäla, färska brödskivor. När jag började snegla på recept för att försöka göra rätten själv insåg jag att detta inte är en rätt man gör på en eftermiddag, det har faktiskt gått flera år sedan jag vågade börja fundera på att tillaga den, tills nu.... häromhelgen (jaa, jag rekommenderar att man lagar den en helg eller närhelst man har en ledig dag då tidsåtgången är lång). 
Så, here goes....återigen har jag ett amerikanskt recept jag gått efter och dessutom reviderat en aning (jag konverterat måttenheterna till svenska, därför kan de kanske uppfattas som märkliga ibland). 

Pulled pork  ca 4 pers (och lite matlåderester, jag har ändå minskat originalreceptet och med det blir tillagningstiden kortare)

1 kg benfri fläskkarré
 
till den torra kryddblandningen:
1,5 msk paprikapulver
0,5 msk vitlökspulver
0,5 msk farinsocker
0,5 msk senapspulver 
1,5 msk grovmalet havssalt

till barbecuesåsen:
1,75 dl cidervinäger
1 (beroende på smak) dl gul/ brun senap
1 dl (dryg) ketchup
ca 1 dl farinsocker(OBS smaka av när såsen görs)
1 krossad vitklöksklyfta
0,5 tsk salt
0,5 tsk cayennepeppar
svartpeppar
steksaft från köttet
färska brödskivor

Så här gör man:

I en liten skål, mixa de torra ingredienserna till den torra kryddblandningen:

Ta fram köttet och gnid in kryddblandningen över hela köttbiten, lägg sedan köttet i kylen en timme eller längre (till och med över natten rekommenderas i många recept).

Sätt på ugnen på 148° (jaja, max 150° om vi ska använda en svensk ugn). Lägg köttbiten i en ugnsform och sätt i en stektermometer som sätts in i köttets tjockaste del. Sätt in köttet i ugnen; det kan ta upp till några timmar, innetemperaturen ska vara 76 grader. Jag tror min stek tog ett par timmar att tillaga. 

 

 Någon gång medan köttet står i ugnen kan barbecuesåsen tillagas.

 

 

Blanda i en kastrull: vinäger, senap, ketchup, farinsocker, vitlök, salt, cayenne och svartpeppar och låt sjuda samman på medelsvag värme. Under ca tio minuter ska blandningen sjuda, doften kan komma att kännas en aning pikant och stickande, detta av senapen och vinägern. Mitt tips är att man kan minska på senapen om man är lite känslig för styrka i maten. Allt socker ska smälta under sjudningen och blandningen ska blir slät och krämig i konsistensen. När blandningen är klar kan kastrullen ställas åt sidan i väntan på nästa moment. 

När köttet har stekts klart i ugnen ska det tas ut och sedan läggas över på ett annat stort fat. Låt köttet vila ca 10 minuter. Häll ner drygt 1 dl vatten i ugnsformen som köttet tidigare låg i och skrapa loss all köttsaft och små bitar som ramlat från köttet under stekningen. Häll ner denna vätska i en kastrull och reducera till ungefär hälften. Häll sedan ner denna vätska i barbecuesåsen och koka upp den kort och försiktigt. 

Nu är det dags att ta hand om köttet! Det är ett lite stökigt moment och det kan behövas städas lite extra efteråt, det här momentet sprätter lite.... Låt köttet ligga på sitt fat, ta två stora uppläggningsgafflar (eller vanliga gafflar, de stora gör jobbet lite enklare). Ena gaffeln sätts ner i köttet så att man har ett "stadigt tag" om köttbiten. Den andra gaffeln ska användas till att "kratta" loss strimlor av kött, i köttfiberriktningen. 

Lägg köttstrimlorna i en skål.

 

 Häll hälften av barbecuesåsen över köttet och rör om 

så att köttet täcks.  

Ta fram brödet och skär upp skivor och lägg dem på tallrikar.

Fördela sedan rejält med strimlat kött i sås på brödskivorna och servera!

Till servering kan man med fördel lägga till en fräsch cole slaw eller andra grönsaker. Nu är det bara att hugga in - och en underbar belöning väntar för ett långt arbete i köket....

Det här blev ett vansinnigt lyckat och gott recept, köttet blev som det skulle, d.v.s köttet föll/smälte verkligen sönder i munnen och smakerna i såsen var fantastiska, det här blev omedelbart hela familjens nya favoritrecept!

Snart kan vi se vad vi har på tallrikarna!

I dag har det varit liten julafton och paketen var precis som de ska, stora och hårda! Inga mjuka småpaket med sockor eller liknande alltså. 

Vi visste vad paketen innehöll eftersom vi själva hade beställt dem; nämligen en mycket efterlängtad belysning till vårt matbord. Matbordet är lite speciellt (långt och smalt; tillverkat av långa gamla brädor) och vi har letat ett bra tag efter en lampa eller flera som vi känner skulle passa. Det blev till slut två taklampor och de kommer väl till pass nu när vi står i begrepp att flytta. Lamporna kommer vi inte att hänga upp i vår nuvarande bostad, de får istället vänta till vi har landat i det nya huset. Det var ändå helt underbart att få packa upp paketen för att titta och känna på dem, de är rätt maffiga i utförandet:

 Metallen är kompakt och tjock och ger en riktig klang när man knackar på den. Kedjan är härlig och tjock, jag tror det kommer bli jättebra på plats i huset.

 Detalj

För att ni ska kunna få en uppfattning om hur lampan ser ut i upphängt läge lånade jag en bild från leverantören:

 

 Leverantören är  A-grossisten och lampan finns i tre storlekar, modellen vi köpte är den mellersta på 47cm i diameter och heter Gunborg. Nu funderar jag på ännu ett blogginlägg; det var ett tag sedan jag manglade ut något gott och ätbart här....?

Lunka på, lunka på....

Snart ännu en vardag som går till ända. Just nu harvar de flesta av oss i ett skymningsaktigt "dagsljusmörker", huvudet och kroppen vill inte riktigt vakna om dagarna och Den Eviga Tröttheten sätter in. Gäspningar stora som avgrunder avlöser varandra och som grädde på moset grasserar höstförkylningarna. Det är just nu som vi behöver extra-allt som på en bättre pizza, vi behöver unna oss god mat, god dryck, guldkantade stunder med goda vänner och andra ljuspunkter i tillvaron. I dag hade jag jag turen att ladda batterierna med min fantastiska väninna "D" vars hem med katter jag nyligen besökte första gången och berättade om i bloggen. Denna underbara människa är som den starkaste ljusstrålen själv i tillvaron och en sann livlina, en människa som omedvetet är en sann energigivare.
Jag är så tacksam för denna bekantskap! Det bar sig inte bättre än att jag fick tillfället att träffa de fyrbenta igen; de magnifika kissarna....

 

 ... märks det att jag har kattabstinens...? Jaja, bara några år kvar innan barnen är myndiga nog att sparkas ut ur hemmet flytta hemifrån till förmån för en hord katter. I och med att jag faktiskt inte har mer att blogga om är det lika bra att jag lägger locket på för kvällen, dessutom förväntas jag med stor nyfikenhet besöka lillebrors öppna hus i skolan ikväll. En märklig företeelse, visserligen var det några år sedan jag själv gick i skolan men minnet har inte helt tvättats bort av hur det var. Att titta på elever som bedriver en lektion...? Intentionen av skolan är säkert god, men ska vi inte ta och besöka varandras arbetsplatser och titta på när vi jobbar också...? Bara en stilla undran och inte en uppmaning till upplopp - i någon riktning eller meningsskiljaktighet. 
God afton!

Läderlappen har landat

 Så har jag avslutat ännu ett kuddprojekt. Kudden på bilden ovan (här med en ny innerdunkudde) har jag redan berättat om men den är till en del sydd läder från en begagnad läderjacka - och från samma jacka blev det läderdelar över för ännu ett projekt. Jackan innehöll en hel del läder men som var svårt att få ut som hela och tillräckligt stor delar för det jag tänkte göra (ännu en kudde, bara-för-att). Jag gjorde som så att jag skar ut så stora delar jag kunde och skar bort sömmar och detaljer.  Sedan jämnade jag till respektive del och skar dem rätvinkliga. Efter detta mätte jag upp ett område på ett mönsterpapper som mätte 40 x 40 cm. Inom detta område pusslade jag sedan ihop läderdelarna (som var av olika storlek) för att kunna planera hur jag skulle sy ihop dem till en enhet. Under varje kant på respektive läderdel som skulle sys ihop med en annan läderdel, placerade jag tygstrips som jag sedan sydde fast de läderdelar på som skulle fogas samman. Jag sydde fast delarna från framsidan. En slags läderlapptäcksteknik! När jag slutligen hade fått ihop den slutliga lädersidan/Läderlappen (en kvadrat på ca 45x45cm) skar jag åter alla sidor räta. Det visade sig att delarna trots allt hade kvar en del av sin "plastiska former" de fått av att varit sydda i jackan, ytan på Läderlappen bågnade och gick lite i vågor. Efter lite funderande lade jag då Läderlappen på golvet, sprayade den med vatten från blomsprutan på både fram-och baksida. Sedan lade jag en slät plastpåse över som täckte hela den fuktiga Läderlappen, på påsen lade jag sedan de största och tyngsta böckerna jag hittade i bokhyllan. Under flera dagar fick Läderlappen ligga så, i konstant press. Jag hade ingen aning om hur resultatet skulle bli och jag var beredd att få slänga alltihop. Men den dagen jag sedan lastade av böckerna så visade sig att lädret i hela Läderlappen hade plattats till helt perfekt, delarna som mötte varandra hade perfekt passform och resultatet blev långt bättre än förväntat. 

 Läderlappen; framsidan av kudden

I det här skedet valde jag att behandla Läderlappen med någon slags läderolja/kräm då lädret var lite trött och torrt, behandlingen fick torka in ordentligt och idag kunde jag slutföra projektet genom att sy på en baksida i tyg med blixlås i. (Jag valde helt sonika att placera blixtlåset mitt på kuddens baksida, denna gång var det inte genomförbart att placera blixtlåset i skarven mellan läderframsida och tygbaksidan p.g.a tjockleken i alla lager.)

 Baksidan

Kudden mäter 40x40cm i färdig form. Även den rutiga kudden i halvläder på bilden längst upp fick en omgång läderbehandling med gott resultat.

 Lädret är mjukt, följsamt och lagom tjockt. Jag är själv över förväntan nöjd eftersom jag aldrig har jobbat i läder på det här sättet förut och för att resultatet blev bättre än vad jag vågat hoppats på. 

Umgänge med två-och fyrbenta

I dag hade jag glädjen att få besöka en nyfunnen väninna i hennes hem. När man lär känna nya människor blir det olika resultat, allt utifrån hur man själv är funtad och hur den nya parten är funtad. Vissa bekantskaper tar mer tid än andra att utvecklas (vilket inte behöver vara negativt), vissa bekantskaper klickar så direkt att det omedelbart känns som om man har varit väldigt goda vänner väldigt länge. Det här är en sådan, det hela är så uppenbart självklart och rätt och har varit så sedan vi möttes första gången nyligen. Denna fantastiska varma, öppna och livsglada väninna är oerhört inspirerande och energigivande, det tråkiga är ju att vi ska flytta långt långt bort om några månader vilket man inte vill när man har så goda vänner kvar här (och hon är inte den enda).
 I dag åkte jag hem till henne för att umgås över en bit lunch. Jag fick ett varmt välkomnande, inte bara av henne själv utan även av familjens båda katter som var oerhört sociala. 

Först var det Herr Katt, en blågrå brittisk korthårshanne som genast bjöd in till lek. Pälsen var som den tjockaste sammet och ögonen djupt bärnstensgula. Makalöst vacker!

Sedan var det Fru Katt (också brittiskt korthår), en något nättare modell med himmelsblå ögon och samma tjocka härliga päls fast i andra färger. 
Katterna gick med oss hela tiden, pratade gärna och gosade så ofta de kom åt. Fantastiska varelser! Lilla damen var snabbtassad så jag hann inte med att fotografera henne så mycket:

 

 Ljuvlig!!

Herrkatten poserade dock gärna mer....

 Bärnstensögon...

När jag ser på Herrkatten far tankarna lite iväg till Alice i Underlandet och Chesirekatten där.... lite liknande fryntliga uppsyn!
Lunchen i sig var underbar, väninnan är av spanskt bakgrund och bjöd på en generös tapaslunch; vi frossade i goda ostar, korvar, bröd, köttsås, kex osv. 

Eftermiddagens huvudnummer var ett besök hos optikern. Efter flera veckors intensiv spänningshuvudvärk kom jag på att det kanske var dags för en ny synundersökning...? Det visade sig att synen hade försämrats och nya glasögon var nödvändiga. 

 (lånad)

Nu väntas glasögonen komma om en dryg vecka, förhoppningsvis blir det rätt den här gången och inte bli som vid förra inköpet när jag fick hem fel glasögon. Jag drullade omkring i flera dagar nästan som berusad i tron om att det var en vanesak innan jag gav upp och uppgivet kontaktade optikern igen. Felet uppdagades och jag fick de rätta glasögonen...

(lånad)

Gott mit uns

..... eller på ren och skär svenska; Gud är med oss. Dagen till ära tar jag upp vår forne konung, Gustav II Adolfs valspråk, i alla fall ett av dem. (Om Gud är med oss eller inte lämnar jag till dem som säger sig veta.)

 (lånad bild)

Det är ju den 6:e november idag, årsdagen då denne unge och väl ansedda härförare snöpligen avslutade sina dagar på ett dimmigt slagfält i Lützen år 1632. Till Gustav II Adolfs minne har vi ju nu läckra Gustav II Adolfsbakelser att köpa på konditorierna. 

Den vackra vita träskylten är en gåva av snälla syväninnan

som tog sig över Atlanten för att hälsa på oss när vi bodde

i USA.    

Dessa bakelser brukar vara väldigt goda men en aning små i utförandet; de lever liksom inte upp till ryktet om konungen själv, Gustav II Adolf, som fick epitetet "then store". Riksens ständer beslutade om detta epitet år 1633 och som skulle gälla för "evärderlig tid". En konung som lyckats erhålla detta storslagna rykte borde i rättvisans namn få bakelser värda namnet istället för de nuvarande... (i folieformar  - storlek XS -väldigt begränsade bakverk).

 När jag ändå är i farten med att yra om denne historiska personlighet måste jag ge en eloge till den stackare som såg till att släpa hem liket efter den fallne kungen ända från Lützen till Stockholm där Gustav II Adolf ligger begraven (Riddarholms-kyrkan). Hur gick det till...? Jag menar, 1600-tal ... inga moderna bekvämligheter... möjligen en eller annan motsvarighet till tulltjänstemän som kan ha fått en obehagligt upplevelse på frågan "min bäste herre, kan jag få se vad du har i väskan/kistan/lådan?"

 (lånad bild)

 Oavsett vem, vad, vilka, hur och framförallt varför så finns det alltid en anledning att fira med bakverk. Fram för fler åminnelsedagar med utmaningar för kreativa sockerbagare och framförallt fram för större bakverk!

Tips på drink och tilltugg

Ä.H har åter lyckats fresta smaklökarna med en härlig drink. Igår bjöds jag på "Absolute Green Wedding". En härlig, läskande drink som inte tog lång tid att dricka upp.

1 person

2cl vodka

1cl melonlikör

vitt bubbel

några droppar Lime Cordial

ev. cocktailbär för dekoration

Blanda likör och vodka i ett glas, rör om och fyll därefter på med iskallt bubbel. Toppa med Lime Cordial.

I går hade i vägarna förbi Örebro och vi hamnade i en helt underbar butik på Köpmangatan; nämligen "Oliv & Te" Delikatesser.   Vi klev in i ett himmelrike av olivoljor, vinäger, te, pesto och olika kryddiga såser. Det fanns möjlighet att provsmaka många sorter och vi gick därifrån med en dyrbar burk som vi föll för under provsmakningen;

en alldeles sagolikt krämig, mjuk röra på kronärtskocka och vitlök. Smaken var himmelsk och väl avvägd, väl hemma klickade vi röran på små crostinis och avnjöt omgående. 

Blixtlås i kuddar....

Goda väninnan M har tydligen försökt meddela sig på bloggen med ett önskemål, tyvärr har illasinnade teknikzombies varit i farten och förhindrat försöken.  Emailgudarna var tydligen betydligt mer samarbetsvilliga, häromdagen kom ett email med önskemålet att visa och berätta steg-för-steg när jag syr i blixtlås på kuddar. Det har ju blivit några kuddar på sistone och själva blixtlåsövningen kan lätt bli problematiskt. Det finns lite olika varianter på hur man sätter fast blixtlåsten, den varianten som jag har gjort på sistone kallas för "osynligt" blixtlås. 
Steg 1 är naturligtvis att man har det tyg man avser att sy i, tråd i liknande färg samt ett blixtlås avsett för ändamålet; här finns olika varianter, titta noggrant i sybutiken vad som anges på respektive blixtlås. När det gäller längden på blixtlåset som ska sitta på en kudde bör längden vara lite mindre en kuddsidans längd (t.ex. 30-35cm blixtlås till en kudde på 40cm). Färgen på blixtlåset bör helst vara i en till tyget liknande färg, även om blixtlåset inte ska synas är det ändå bäst. 
Den symaskin man har tillgång till har förhoppningsvis en manual med lite instruktioner, det kan vara värt att kontrollera om just din symaskin har några tips kring detta. Framförallt bör det finnas en specifik pressarfot för fastsyning av blixtlås. 
Jag har en alldeles underbar symaskin men som tyvärr har en utomordentligt usel instruktionsbok. Skulle jag vara nybörjare skulle det aldrig ha fungerat. Ofta kan det vara så med många instruktionsböcker tyvärr. Nu har jag tagit en hel massa bilder kring hur jag gör i just denna "osynliga" blixtlåsvariant. I detta blogginlägg går jag enbart igenom sömnaden för blixtlåsisättningen, resten av kuddfodralets sidor är inte med här.

Först läggs kuddefodralets fram-och baksida ihop, rätsidan innåt. Tygets kanter kan gärna sicksackas först för att undvika att det repas upp (jag hade glömt det just här men gjorde det en stund senare). Kuddfordralet bör vara tillklippt enligt önskad storlek inklusive sömsmån. På den sidan som blixtlåset ska sättas bör sömsmånen vara ganska generös, gärna ett par centimeter på var sida. 

 Symaskinen förbereds med lämplig över-och undertråd, sedan måste man ställa in stygnlängd och trådspänning. 

Nu ska kuddfodralets fram-och baksida sys ihop från kant till kant där blixtlåset ska sitta, detta blir en tråckelsöm som sedan tas bort, den är bara till för att göra arbetet riktigt rakt och snyggt. Av den anledningen ställs stygnlängden in på längsta stygnlängd,  mitt fall på 4:an på ratten till vänster. Sömmen är raksöm. 
 

 

Sy sedan ihop fram-och baksida utan att fästa tråckeltråden. Vik isär sömsmånen och pressa gärna med strykjärn. 

Nu är det dags att vika ner sidornas sömsmåner, lämna dock en liten "kant" på 2-3mm på högra sömsmånen, se bilderna nedan. Nåla gärna till hjälp.

 

Ställ om stygnlängden på symaskinen till normal stygnlängd, i mitt fall till 2. 

 

Ta fram blixtlåspressarfoten, se bilden till höger. För att sy vänstra sidan av blixtlåset sätts pressarfoten fast på pressarfotens högra sprint på symaskinshållaren - detta är alltså den första sidan som ska sys av blixtlåset. 

Ta fram blixtlåset med framsidan upp. Planera så det får plats inom ramen på kuddfodralets sida. Skjut in blixtlåset så endast blixtlåständerna ligger utanför den "lilla kanten" på vikningen, se ovan till höger. Nåla fast. 

 

Börja sy från slutet av blixtlåset (ha alltså blixtlåskläppen närmast kroppen). 

Sänk nålen så den går ner och syr genom den lilla utstickande kanten invid blixtlåständerna. Sömmen går alltså genom tyget och blixtlåstyget (vänstra delen av blixtlåset).

Sy tills sömmen närmar sig blixtlåskläppen, låt nålen vara kvar djupt nere i tyget men höj pressarfoten.
 

 
Öppna blixtlåset och dra ner blixtlåskläppen förbi pressarfoten, sänk sedan pressarfoten igen och sy klart blixtlåssömmen. 

Ta ut kuddfodralet ur maskinen och stäng blixtlåset igen. Öppna upp kuddfodralet och lägg det med rätsidan upp. 

Under vikningen döljer sig alltså blixtlåset där nu högra delen ska sys fast från rätsidan av tyget. Byt sida för pressarfoten, den ska alltså sitta på pressarfotens vänstra sprint. 

Från framsidan; sy tvärs över blixtlåsets nederkant, börja precis i vikningen och sy 1-1,5 cm och fäst tråden.

Nålen sänks ner exakt i vikningen (knappt synlig på bilden), sy rakt ut 1-1,5cm
 

Låt nålen vara nedsänkt men höj pressarfoten och vrid tyget/kuddfodralet så att det nu går att sy hela vägen upp till blixtlåskläppen. Under tygen kan man nu känna blixtlåständerna även om de inte syns.  

Sy hela vägen upp men stanna minst 5cm från blixtlåskläppen. Låt nålen stanna kvar nere i tyget men höj pressarfoten. Nu är det dags att dra bort tråckeltråden som var den första sömmen av alla som syddes. (Lättare sagt än gjort; jag brukar aldrig kunna dra bort den så lätt utan får oftast ta fram sprätten. Försiktigt för jag sedan sprätten ytterst i vikningen, se bilden, för att repa upp tråckeltråden.) 
  

När tråckeltråden är borta kan man alltså öppna blixtlåset med kläppen, dra ner kläppen förbi nålen och pressarfoten, sänka pressarfoten och sedan sy klart sömmen. Nu är även högra sidan av blixtlåset fastsytt genom både kuddfodralets tyg blixtlåsets tyg. 

Från baksidan av kuddfodralet ser det ut så här när blixtlåset är fastsytt: 

... och från framsidan ser det ut så här, blixtlåset är alltså dolt under "fliken":

Jaja, den nogräknade ser differensen mellan bak-och framsidornas tygrutor. Det beror helt enkelt på att det tyg jag hade (en sedan länge sparad bit Laura Ashleytyg) inte räckte till mönsterpassning. Det spelar egentligen ingen jättestor roll eftersom det rör sig om fram-och baksida. 

Så här blev den här kudden till slut; åter gjorde jag en kombination av tyg och läder, denna gång äkta läder. Häromdagen köpte jag en läderjacka som var näsan i nyskick på second hand. Lädret var så vackert att jag var tvungen. Jackans lilla märke fick hänga med på kudden som dekoration: 

Så här ser sidan med blixtlåset ut när allt är klart. Vanligen brukar jag sätta blixtlåset i kuddens nedre kant men fick välja kuddens sida denna gång, det berodde på lädret blev för tjockt att sätta blixtlåset i (lädersektionen löper från övre till nedre kanten av kuddfodralet).

 Jag hoppas att bilderna och texten gör momentet med blixtlås begripligt......