Besök i sagolandskap

 För somliga läsare kan dagens inlägg möjligen ge bekanta minnesbilder. Jag besökte igår Fulltofta Naturcentrum utanför Hörby, ganska exakt mitt i Skåne (inte långt ifrån Ringsjön). Då behovet av dagsljus hos oss är extra stort så här års ser jag till att tillbringa en ordentlig stund utomhus varje dag om jag hinner. Man blir ju inte piggare, mindre deprimerad och mer energifylld genom att stänga in sig på kammaren även om det kall säsong. Dessutom har vi ju ingen sedvanligt svinkall vinter denna vinter, själv har jag svårt att motivera mig när temperaturen sjunker under -15°, i alla fall för långpromenader. Det är bara att dra på  varma kläder och ge sig ut i friska luften, man mår som en prins efteråt...

Som nyinflyttad i landskapet är jag förstås extra ivrig att se allt nytt.  Att besöka strövområden, naturreservat och liknande är underbart. Vid Fulltofta finns vandringsleder med olika längd att ströva på, alla genom olika naturtyper. Jag valde att gå en slinga som heter Ravinslingan. Solen fullständigt vräkte ner över den nyfallna snön och det var nästan svårt att ta in allt det vackra...

 

 Jag gick bland annat över Ravinslingans träspång (som även möjliggör för hjulburna att ta sig över ravinen) och kunde se ravinen ovanifrån. Det rådde total tystnad i skogen frånsett fågelkvitter; ett lagom lager snö täckte marken och varenda gren. För att inte tala om solens värmande strålar.  Sol, sol och åter sol! Jag har faktiskt aldrig upplevt snöklädda bokträd vilket var otroligt annorlunda från de annars vanliga barrträden m.m jag är van vid. 

Ravinslingan som är ganska kort och går även över fast mark, längs med hagar och grusvägar. Det måste vara underbart vackert under den gröna, lövklädda säsongen .... eller på hösten då alla löven ligger i vackra färger på marken .... eller på våren, alldeles vid lövsprickningen! Det blir att vallfärda tillbaka, vid alla säsonger!

Jag besökte Fulltofta strax innan lunch varvid jag också åt min lunch där, resan tillbaka hem var lite för lång för att magen skulle gå med på åka hem alldeles tom.  Framför en sprakande brasa åt jag goda crepes och njöt sedan av en alldeles nybakad, ännu ljummen fastlagsbulle. Troligen den godaste och fluffigaste sådan jag har ätit....

På hemresan gjorde jag en liten avstickare till Örtofta Slott då jag var nyfiken på hur det såg ut i verkligheten.

Bråån går alldeles utanför slottsmurarna

Jag blev inte besviken även om jag inte kunde gå alldeles inpå slottet då det är privata ägor. Å andra sidan, slottet var otroligt vackert från håll:

Det var en härlig utflykt som gav mersmak. Nu får vi se vart näsan styr nästa gång...