Projekt övervåningen, dörr nr 3

Bloggturen har kommit till den tredje dörren. Vi köpte även denna på Gorm Byggnadsvård och den ska alltså också användas på övervåningen. Dörren var liksom de två föregående en återvunnen, gammal och väl övermålad (i flera lager) trädörr som på ena sidan hade fått en plywoodskiva någon gång under historiens lopp.

Jag skrapade bort all gammal färg och fick slita rätt ordentligt på sina ställen. Den andra sidan var lite annorlunda då större delen av dörren varit gömd bakom plywoodskivan, se bilden nedan. Här behövdes en hel del spackling av de gamla hålen efter nubbarna som hade hållit fast plywoodskivan. 

 Till slut var dörren trären och spacklad här och var. Själva dörrstorleken är mindre (både lägre och smalare) än en vanlig dörr men det passar oss perfekt då är ämnad att sitta som en förrådsdörr.

Slutligen var det bara ommålningen och vaxningen kvar. Jag använde åter Jeanne d'Arc Living Vintage Paint i samma nyans (stone grey) som på de andra två dörrarna.

 

Färgen är helt underbar att arbeta med och om jag inte passar mig kommer jag att måla hela världen i kalkfärg....  Ytan på kalkfärgen är magiskt vacker och totalt matt. Precis som på de andra två dörrarna valde jag att använda ett ljusgrått vax ovanpå av två anledningar; dels att skydda ytan från kladdiga märken efter fingrar och användning, dels för att ge ytan en åldrande patina.

Här syns färgskillnaden mellan den ljusgråa kalkfärgen 

och det ljusgrå vaxet. 

Jag jobbade ut vaxet med pensel över ytan och sedan fick vaxet  torka i ca 30 minuter innan jag torkade bort överskottet.

I varje penseldrag jobbas vaxet in och skapar fantastiska

skuggor och patineringseffekter. Älskar det!

När dörren var klar hängde vi upp den i sin karm bara för att testa. Vi blev otroligt nöjda även med denna dörr. Sedan bilden nedan togs har vi skaffat dörrhandtag och satt på. Just nu jobbar vi för fullt med att ordna golvlister, dörrfoder osv  runt hela övervåningen för att snart vara färdiga med renoveringen. 

Projekt övervåningen, renovering av dörr nummer 2

Detta inlägg hör ihop med det föregående, som jag antydde i senaste inlägget.  Idag nu handlar det om en annan dörr, också en gammal begagnad trädörr som vi köpte hos Gorm Byggnadsvård på österlen. På bilden ovan är hur den såg ut när vi köpte den. Denna dörr saknade karm så det första vi gjorde var att låta en snickare tillverka en rejäl dörrkarm åt dörren.

Dörren har fyra s.k "speglar" och är helt underbar. Som tur var så var dörren målad i endast ett lager målarfärg vilket underlättade renoveringen.

Jag renoverade dörren genom att skrapa bort all gammal färg och smuts. Även denna dörr målade jag med Jeanne d'Arc Living Vintage Paint nyans "stone grey".

Slutligen vaxade jag hela dörrens yta med ljusgrått vax, också från Jeanne d'Arc Living (och torkade bort överflödigt vax efter en stund).

Ytan på dörren blev helt perfekt och även denna dörr blev bättre än vad jag hade vågat hoppas på. I skrivande stund har vi skaffat och satt på (tidsenliga, sent 1800-tal) dörrhandtag samt installerat dörren på sin plats på övervåningen men mer om detta i senare blogginlägg.

Projekt övervåningen, dörr nummer 1

... ja så heter dagens inlägg som egentligen hör ihop med ett par andra. Jag väljer att göra tre separata inlägg då det blir lite långt annars för presentationen av dörrarna som är tänkta att sättas uppe till de olika rummen på övervåningen. För det är ju så med oss, att enbart använda nyproducerade produkter i vår renovering är inte  att tänka på. Ytskikt, isolering, lister m.m får (och bör nog) vara nya och fräscha. Men när det gäller dörrarna till de olika utrymmena var det ganska omgående en självklarhet att söka bland återvunna, gamla dörrar. Dels är det ju vansinnigt bra av många anledningar att utnyttja gamla sparade, helt användbara produkter. Sedan är det ju det här med det mer personliga, det mer estetiskt tilltalande och inte minst det kvalitétsmässiga som kan ha enorma fördelar. 

Vi visste att vi skulle behöva tre dörrar till vår renovering av övervåningen. Att dörrarna inte skulle bli identiskt lika varandra visste vi redan innan vi började leta och det var aldrig något som betydde något för oss. 
 I vintras gav vi oss iväg en dag till vårt favoritställe på skånska österlen som saluför återbruk av byggnadsartiklar.  Det är Gorm Byggnadsvård som har allt och lite till när det gäller grejor man behöver till husrenoveringar, speciellt när det gäller lite äldre hus. 

På Gorm Byggnadsvård möts vi alltid av ett stort engagemang och genuint intresse för det man söker (förutom ett oerhört trevligt och energisprudlande sällskap).  Att komma till Gorm ger samma förväntansfulla känsla som när man får en stor julklapp som ska öppnas. Man vet ju faktiskt aldrig om man hittar just det man är ute efter, men ett är säkert, man går aldrig därifrån tomhänt!

Vi letade alltså dörrar och ganska omgående hade Gorms hjälpsamma innehavare lyssnat till våra behov och tagit fram några förslag. Bland en stor mängd gamla och otroligt vackra dörrar lyckades vi plocka ut tre stycken som skulle passa våra behov. 
 Här är den första och den som dagens inlägg berättar om:

Detta är alltså en riktigt gammal dörr och när vi hittade den satt den på sin karm. Dörren var målad i gammal vit färg som flagade kraftigt. Ett härligt gammalt lås satt också på ena sidan.

Under lediga stunder på vårens varmare dagar började jag renoveringen av dörren. Den var målad i ett par olika färglager och till min hjälp hade jag skrapor och värmepistol.

Det roliga med en renovering som detta är att man faktiskt blir belönad för sitt slit. Under all den gamla otäcka färgen skymtade snart en fantastiskt vacker dörr med friskt trä. Med massor av historia. Dörrkarmen fick sig en omgång, den skulle också återanvändas. 

När dörren var renskrapad och slipad var det dags att spackla igen alla gamla nubbhål efter den plywoodskiva som någon gång satts på dörren i ett försök att modernisera den. Så här såg dörren ut då:

För att dörren skulle passa just vårt hus på det ställe vi hade tänkt oss den på var vi tvungna att flytta det utanpåliggande låshuset till andra sidan av dörren. Det visade sig att låshuset faktiskt suttit där någon gång tidigare i historien...

Under den här tiden av våren var jag mentalt fast i målning med kalkfärg som jag nämnt tidigare i andra projekt. För dörrens del valde jag nu att måla med Jeanne D'Arc Living Vintage Paint (kalkfärg) i nyansen "stone grey" för att sedan vax ytan med "light grey wax".

Efter första varvet kalkfärg i nyansen "stone grey".

Efter andra varvet kalkfärg



Under vaxning med "light grey wax"


Detaljbild av vaxningen mot den underliggande färgen

Under torkningen av vaxet

Färdig! Låsmekanismen rengjord och fastsatt på rätt sida
och överdflödigt vax avtorkat för att få fram rätt ytfinish

Denna dörr var den första större projektet jag gjorde med kalkfärg och jag blev totalt förälskad på en gång. Vilken härlig färg att jobba med, vilka saker man kan göra med den och vaxet! Jag är vansinnigt nöjd med hur patineringen blev. Nedan kommer ett par sista detaljbilder med de uppiffade låsdetaljerna:

MAT! Recept på krämig fisksoppa

Men nu är det faktiskt läge för ett recept som omväxling till de senaste renoveringsinläggen! Inte för att jag har gödslat med inlägg, jag anser att det är roligare för mig att skriva om något när jag väl har något att skriva om, dessutom är det betydligt roligare för läsaren att ta del av eventuella nyheter. 

 

Vad passar bättre en högsommardag att äta, än en riktigt smakrik och varm soppa...? I normalfall helt otänkbart. Soppa är liksom mer den kallare årstidens mat för de flesta. Men i år gäller inget av det normala eftersom sommaren helt har hoppat över vår landsdel. Jag har räknat ut att vi här nere i vår del har haft ca 5 (ja, helt sant, FEM) dagars renodlad, riktig sommar sedan i början av maj. Jag pratar temperaturer på minst +25° och SOL. Helst en hel dag. Dagar då man utan problem svidar på sig garderobens tunnaste och minsta kläder och faktiskt känner svetten bryta fram när man gör tyngre kroppsansträngningar. 
Till största delen har vi dagar som idag; totalt molntäcke, måttlig eller rejäl blåst och vissa (läs: rätt många) dagar helt dränkta i regn. Temperaturen ligger stadigt kring +15°. Det är väl inga problem med det i sig men det är svårt att ladda om alla fysiska och mentala batterier inför nästa kalla och långa årstid.  Så länge det finns jobba i hus och trädgård passar det rätt bra att värmeböljorna håller sig undan men meningen med semester och sommar är ju inte att man ska jobba ihjäl sig hemma. Nog om detta, inget blir bättre av klagosång. 

Jag har knåpat ihop ett recept på fisksoppa som jag har lagat några gånger nu. Till min hjälp har jag som räkfond det avkok jag gör på alla sparade räkskal som blir när man rensar räkor. Så fort vi har räkor här hemma så rensar vi dem och fryser ner skalresterna. Dessa skal är fenomenalt bra att laga fond på som bas i fisksoppa. 
Denna soppa kan naturligtvis tillagas på olika sorters fisk  beroende vad man har tillgång till. Inget är ristat i sten! 
Här är mitt recept och vad jag brukar använda: 

Krämig fiskoppa 
4 pers

skalrens och huvuden från räkor (kan vara från flera tillfällen av skalade räkor men det bör vara rens från ca 1 kg räkor) 
 ca 12 dl vatten (=fond)
1 röd paprika
1 fänkål
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
1 röd chilifrukt
1 morot
1 potatis
4 laxportioner (eller ca 400 gr laxfilé)
1 större bit torskrygg (eller ca 200 gr)

5 dl grädde
3 tsk Renee Voltaire lantbuljong 
salt, peppar
smör

Först öser jag ner alla räkrester i en kastrull tillsammans med vattnet. Koka upp och låt småkoka ca 15 minuter. Sila av vätskan och släng renset. Ställ åt sidan. 

Hacka alla grönsakerna till tärningar, hacka vitlöken och chilifrukten till mindre bitar. Hetta upp en större kastrull och lägg i en rejäl klick smör. Fräs alla grönsakerna i kastrullen. 
Sleva över några slevar av den avsilade räkfonden på grönsakerna, ca 3-4 dl. Sänk värmen och låt småkoka tills grönsakerna mjuknat, vanligen ca 20 minuter. Ta kastrullen från plattan och häll ner grönsaksblandningen i en stor mixer. Mixa hela blandningen tills den är helt slät och krämig. 
Häll sedan tillbaka mixblandningen i kastrullen, häll i grädden och krydda med salt, peppar och buljongen. Häll ner grädden. Smaka av och förbättra eventuellt med det som saknas.

Sätt räkfonden på plattan igen och låt koka upp, koka rätt kraftigt så att vätskan reduceras och smaken förstärks. 

Skär fisken i större kuber.

Under avsmakning; använd resten av den reducerade räkfonden i soppan  men häll inte i allt på en gång. Smakstyrkan på fonden är nämligen helt beroende av hur mycket rens som avkoket gjordes på från början. När soppan känns helt klar är det så dags att lägga i fiskkuberna de allra sista minuterna. Nu ska soppan absolut inte koka utan endast sjuda några mintuter med fisken i. Fisken blir genomlagad på några minuter och den får inte överkokas. 

Till serveringen passar rostad baguette och aioli till. 

 Soppan är en av familjens favoriter och Ä.H är en fena på att svänga ihop hemlagad ailoi, rikligt smaksatt med färsk vitlök.

Färgförändringens tid är här

I all hast kommer här ett inlägg som jag ska försöka göra kort, åtminstone i text. Mitt senaste projekt har avslutats; renoveringen av en säng. Lillebror var sugen på att förändra möblerna i sitt rum vilket gav att vi sålde både hans bokhylla och byrå i helgen. Nu skulle nya färger in i rummet och till viss del nya möbler också! 

Tidigare var möblerna svarta och sängen likaså. Sängen köpte vi för några år sedan medan vi ännu bodde i USA. Sängen är en stor favorit och riktigt härlig men det var dags att byta färg, helt klart. Den tidigare halvglansiga svarta färgen skulle bort! 

 Den enda bild jag kunde hitta på hur sängen såg ut innan ommålning var denna

bild, tagen i USA och inte av bästa kvalité tyvärr men det

går att få en uppfattning om färgen

I vanlig ordning inhandlade jag kalkfärg från Jeanne D'Arc Living vintage paint som jag har snöat in helt och hållet på den sista tiden. Eftersom sängen var kolandes svart och dessutom lätt glansig var jag tvungen att grundmåla den med "primer" (också från Jeanne D'Arc Living) för att slutfärgen skulle fästa. Två lager primer målade jag innan jag sedan målade med kalkfärgen i nyansen "cream white". 

 Mobilkamerakvalité - men färgen syns rätt tydligt ändå 

Jag fick måla tre lager med kalkfärg för att verkligen täcka den svarta färgen som kunde anas genom. Efter detta var det dags för slutfinishen - vaxningen för att försegla och patinera ytan. 

Jag använde Jeanne D'Arc Livings "light brown wax" som jag penslade på och sedan torkade av överflödet på. På vaxburkarna anges att man ska vänta i ca 30 minuter innan man torkar av men jag hade testat innan och märkt att det var oerhört svårt att jobba med vaxet på den vita ytan (det hinner sätta sig alldeles för hårt). Istället torkade jag alltså av minuter efter att jag penslat på, eller mer "polerade" in vaxet innan det torkade för mycket. 

 På sina ställen använde jag till och med lite av Jeanne D'Arcs vita vax för att mjuka upp den lite skarpa kontrasten som det bruna vaxet skapade mot den vita bakgrundsfärgen. 

 

Ja, nu är den tillfälliga byrån på besök innan den nya, större varianten ska inhandlas. Lillebror är vansinnigt nöjd och jag också. 

För den syintresserade:
Quilttäcket gjorde jag för några år sedan och det består av tre tyger. 
Ramens beigebruna tyg med små prickar liksom det mörkblå blommiga tyget i stjärnorna är quilttyg köpt i USA. Det "vita" tyget är antikt lakanstyg som jag har färgat i kaffe. Av detta täcke drog jag lärdomen att aldrig, aldrig, aldrig någonsin använda lakanstyg när man quiltar, speciellt quiltar för hand. Lakanstyg, speciellt äldre i riktigt god kvalité är inte roligt att sy i för hand då materialet är väldigt tätt och jobbigt att handsy genom. Det är alltså många svordomar insydda  i detta täcke. 

Gamla ting får nytt liv

 Under våren som gick började jag intressera mig på allvar för att måla med kalkfärg. Jag skaffade böcker och började kika runt i största allmänhet på målade produkter och inspirationsmaterial. 

Hemma hade jag vad som tidigare varit någon form av underrede till något jag-vet-inte-vad; ett föremål som jag hittat på vårt före detta lantställe: 
en trefot i trä, grovt och rejäl. Från trefoten satt en mittstolpe (i trä) och i mittstolpen satt en grov järnpinne (ca 1 dm hög) rakt upp. Det verkade vara som man har använt trefoten som något slags stag till något annat föremål man har trätt ovanpå järnpinnen. 
Jag älskade trefoten redan första gången jag hittade den uppe i den gamla ladan och naturligtvis sparade jag den.

För en tid sedan fick jag hjälp av "våra snickargubbar" som gjort lite möbler och renoveringar åt oss i samband med vår flytt ner till Skåne, att ordna med en rund liten skiva ovanpå trefoten. På så sätt skulle det hela bli ett litet runt bord. Skivan kom på plats och sedan blev bordet stående tills nu i våras. Den gamla illgröna färgen med ytterligare gammal blå färg under var inte alls läcker; inte ens charmig. Läge för ommålning alltså!

Jag köpte kalkfärg från Jeanne D'Arc Living Vintage Paint och valde nyansen "French Grey". Den tidigare gröna trefoten med bordskiva i avskavt vitt såg ut så här efter kalkmålningen:

 Ytan blev alldeles underbar; helt matt och vacker. Färgen helt fantastisk. I alla skrymslen och sprickor sjönk färgen in och det blev verkligen så bra som jag hade hoppats på. (Fast egentligen  bättre...)

 Bordsytan med den gamla, halvt bortskavda färgen 

undertill gav härlig patina när kalkfärgen 

lades ovanpå

 Jag målade bordet två varv med kalkfärgen tog sedan ett fint sandpapper för att slipa till "slitage och märken" lite här och var. 
Jag var väldigt försiktig. Ofta ser jag nygjorda/nyrenoverade möbler där någon godtyckligt har slipat alldeles för mycket och på fel ställen (där slitage inte skulle uppstå naturligt) och på alldeles för många ställen. Vurmen för "shabby chic" och "whitewashed" på möbler som kom för några år sedan har tyvärr gett många exempel på massproducerade, tråkigt patinerade möbler.

Sedan var det dags att vaxa hela ytan med vax. Jag valde att använda Jeanne D'Arc Livings vitvax. Hur lätt som helst att jobba med. Hela bordet vaxades in och fick stå i ungefär 40 minuter. Efter 40 minuter tog jag mina trasor (de bästa trasorna i världen är de man river sönder av gamla urtvättade påslakan man köper på loppis för en tia styck. Så mjuka, så fina och så absorberande) och strök försiktigt bort all överflödig vax. Samtidigt som den kvarvarande vaxen polerades in på ytan och skapade ett tåligt och skyddande skikt på färgen.  

 

 Efter målning och vaxning

 

 

Det färdiga bordet!

Bordet blev verkligen jättebra och jag är hur nöjd som helst. Det har kvar sin gamla charm och historia (vad nu den än kan ha varit) och färgen är nu så mycket mer varm och tilltalande än tidigare.  

Projektet gav blodad tand kan jag säga. Det här med kalkfärg är faktiskt beroendeframkallande...   

Ett mindre sommarrenoveringsprojekt

 Ja, det var ett tag sedan jag ägnade mig åt bloggen. Efter det senaste inlägget där jag beskrev bakslaget med målningsarbetet på övervåningen rullade dagarna på med hisnande fart. Själv drog jag på mig århundradets värsta förkylning veckan innan vi hade studentfirande i huset, jag var så sjuk att jag knappt kunde ta mig ur sängen på en vecka. Sedan var det själva studenten och allt kring den, efter den kom ytterligare en skolavslutning och dessutom sedvanligt jobb som skulle hinnas med.
Under tiden som jag låg sjuk, ända fram till själva studentdagen, hade vi målarfirma nummer två på dagliga besök som slet som djur för att iordningställa bristerna som den första målerifirman hade förorsakat. Sista penseldraget drogs någon timma innan studentfirarna ramlade innanför dörren och resultatet för målningsarbetet var fantastiskt. Helt fenomenalt. Tyvärr krävdes mer arbete än vad som tidigare hade uppskattats vilket betydde att vi rent ekonomiskt gick back en nätt summa - men vad skulle vi göra? Nu är väggar och tak äntligen färdiga och vi är otroligt nöjda. Vi måste gå vidare. Golvet i det stora allrummet är också på plats men mer om detta kommer i ett separat inlägg. 

I dag ska jag visa mitt senaste projekt som inte alls har med övervåningens renovering att göra. Det gäller ett litet bord som vi har haft några år. Bordet hittade jag på ladugårdsvinden på vårt (före detta) underbara lantställe i Närke vi hade för några år sedan (se inlägg om detta längre bak i tiden). Hur underbart är inte det, att rota runt på sina egna ägor och i hus utan att egentligen veta vad som gömmer sig överallt?

 Bordet

Bordet hade en svart överdel och omålad underdel, väldigt enkelt men väldigt charmigt och användbart. Vi använder det som ett lampbord i ett vardagsrum idag. Dock har jag aldrig varit nöjd med underredets obehandlade yta. Och det passade bra att jag tog tag i detta just nu eftersom jag i våras upptäckte det här med kalkfärg. 

Jag är helt såld och betagen i denna underbara färg som ger fantastiska resultat och jag har fler exempel/projekt som jag kommer att berätta om i bloggen snart. 

För bordets del använde jag Jeanne D'Arc Livings kalkfärg "stone grey" i två lager:

Jag skulle kunna ha en lång utläggning om hur fantastiska egenskaper kalkfärgen har men ska kanske bespara er från detta. Jag kortar ner det till att enbart beskriva ytfinishen: helt matt, täckande och ... bara så underbar! För att försegla ytan kan man (men behöver inte alltid beroende på man planerar göra med föremålet) använda ett vax. Jeanne D'Arc Living har vax i flera nyanser och till detta använde jag ett ljusgrått vax.
Innan vaxningen hade jag, väldigt försiktigt, slipat lätt på diverse ställen på bordet för att ge det en aning patina. Då bordet var naturligt åldrat av tid hade det underbara jättesmå skavanker som bidrog till den charmiga patinan.

Ovan syns bordet efter vaxningen då jag har torkat bort överflödet av vax efter ca 30 minuter. Bordets ovansidan i svart var en självklarhet att bevara orörd.
Till sist kvarstod valet av knoppar till bordets låda och jag hittade ett par i "åldrat järn" som jag skickade efter. I dag kom knopparna och de var så perfekta! 

Precis så där lagom ... enkla... åldrade och gedigna. Helt perfekta till bordet, verkligen. Bordet är faktiskt helt transformerat och jag är vansinnigt nöjd, nu framträder bordet i sin hörna på ett helt annat sätt och känns äntligen "färdigt". 

  Bordets slutgiltiga resultat, tillfälligt uppställt i köket