Storm och golvbeslutarångest

Då så, nu ska vi se om jag hinner in med ett litet inlägg. 

Det är märkliga tider vi rör oss i, det stormar till höger och vänster, människors liv ställs på kant kors och tvärs, problem och trauman kantar varandra. Förskräckt kan jag bara försöka sitta still i min egen båt och se på, hålla i mig i relingen och se till att knäppa på mig min egen mentala flytväst. Varken tid, ork eller inspiration har beretts för bloggande utsvävningar. Istället har jag (mellan de akuta insatserna för nära vänner som råkat ut för otur och olyckor) ägnat mig åt att beta av diverse mindre roliga privata förehavanden som t.ex. tråkiga och komplicerade tandläkarbesök (som bara är början på en oändlig och dyrbar tandläkarresa). Tillsammans med bästväninnan har jag även vittnat (om än kort) i en rättegång mot en-väldigt-illasinnad-farlig-och-totalt-helgalen-man vilket är en sak som jag gärna hade haft ogjord.
Under tiden har också storebror i familjen har hunnit fylla 16 år, skadat knät så illa att han blivit beordrad att gå på kryckor de närmsta veckorna. 
Vi vet ju när man söker sig till sjukvården i vårt land, att det då är väldigt lätt att hålla sig för skratt men desto svårare att hålla ilska och frustration i styr. Väntetider utan dess like för bokade läkarbesök som istället resulterar i det ofrånkomliga besöket på akuten istället där timmarna av väntan ter sig som en barnlek i jämförelse mot väntetiden till den sedvanliga läkaren. 

 lånad bild

Så även för oss denna gång, efter ett några dagars tapper väntan till den bokade läkartiden (långt-fram-i framtiden)kantad av rejäl smärta för den unge mannen, kände jag att knät inte skulle bli bättre av ännu mera väntan. Akuten blev nästa anhalt, det är som tur inte ofta vi rör oss i dessa trakter men när det väl har hänt vet man aldrig vad man möts av.

lånad bild

 Benet sitter ännu kvar och likaså knät i avvaktan på läkning och återbesök hos ortopeden. Roligare saker har jag ändå kunnat syssla med - planering av diverse renoveringar av vårt nya hus mitt ute i den skånska myllan. Sista tiden har vi fokuserat mycket på ett par nya golv som vi förhoppningsvis ska kunna få klart under sommaren. Åter har jag fått FULLT utlopp för min sida beslutsångesten. Jag bedriver ett ändlöst letande efter "rätt" golvtyp via nätet/butiker och hos olika leverantörer/återförsäljare. Jag inbillar mig att jag finner ett stort nöje i letandet men som nästan känns maniskt även för mig själv emellanåt. Ändå är det lite av en irritation att aldrig kunna gå rakt på en sak (golv, tapet eller liknande) direkt och kunna säga "DEN blir bra". I detta fall är det en vansinnig tur att tiden är till vår fördel och att flytten söderut inte sker än på ett litet tag. Jag märker att det finns en röd tråd i det jag tittar på, återkommer till och känner att jag vill säga ja till. 
 Just nu håller vi på att bestämma oss (ja just det; vi, jag och Ä.H, måste ju dessutom vara överens om golvvalet.....) om de två golven som ska läggas in i ett par vardagsrum i huset. Diverse golvprover har åkt fram och tillbaka från byggbutiken. Nu har vi i alla fall hittat leverantören av golven som vi känner är rätt; det holländska 
Solidfloor har golvkollektioner som inte liknar någon annan. Ingen katalog i världen kan ge golven rätt känsla - de måste ses och kännas på! Vilka golv! Vilka ytor! Vilka häftiga behandlingar! Efter ha hittat Solidfloor kommer jag ha väldigt, väldigt svårt att någonsin titta hos någon annan leverantör efter andra golv. 

Till våra ena tänkta golv har vi letat efter ek, gärna med ruffig, sliten yta. Då menar jag riktigt ruffig patinering. Jag har i mitt inre sett  golv som under lång tid slitits av krigspausande stora män i tunga riddarrustningar... golv som har vandrats på i hundra och hundra år av fötter tillhörande gammal som ung. Golv som har varit med! Solidfloor har detta. Här har jag mitt förstaval just nu; 
i Solidfloors kollektion "Vintage" finns golvet "Kilimanjaro" som är något alldeles fantastiskt läckert:

lånad bild

Det är nästan omöjligt att på bild visa hur golvet ser ut med sin skrovliga yta, här är några detaljbilder av prover jag har lånat hem: 

Bästväninnan hade modet att påpeka det ni säkert säger (trygga bakom era datorer); man kommer att fastna med strumporna osv. Risken är ändå liten, golvet är behandlat på så sätt att detta ska undvikas, efter läggning ska dessutom golvet behandlas en gång till vilket ytterligare minskar trasiga strumpor. Hur som helst är jag en person som inte använder nylonstrumpyxor överdrivet ofta men däremot gärna tofflor vilket genast tar bort stickor-och trasighetsproblematiken! Nu har även Ä.H fått upp ögonen för golvet och vi är på samma våglängd just nu.
Det andra golvet (till det andra rummet) har också en lätt  rosenskimrande valproblematik över sig. Här står vi med några val just nu, också från Solidfloor: 

 Också ur kollektionen "Vintage" kommer golvet "Eiger" med

vitt inslag och härlig ruffighet

Jag har inte vunnit Ä.H:s övertygelse om golvet än så vi har några andra uppslag. Ett exempel är (också Solidfloor) golvet "Vermont":

Detta golv har en helt annan typ av ruffighet; lite mer maskinellt påverkad med sina tvära rispor i träet. Just "Vermont" kändes dock lite, lite för "grått" i färgsättningen när vi hade det hemma på prov.
Jag vill gärna se lite mer varma honungstoner. 
Nästa vecka ska jag nog grunna lite på detta golv; "Mount Cook":

 lånad bild

 ... och detta; "Matterhorn":

Som sagt, här finns mycket vånda att gräva i för oss än.