För inte så länge sedan hörde jag talas om en för mig ny smakingrediens för matlagning. Plötsligt dök fenomenet ramslök upp lite varstans i recept, diskussioner och böcker. Med drömmande blickar fick jag höra om denna åtråvärda delikatess av några. En arbetskollega berättade att han skulle ha middag för sin bekant som är en mycket känd kock vilket gjorde att arbetskollegan hade känt en viss press. Som av en händelse hade arbetskollegan hittat ett bestånd ramslök och då var det som om allt föll på plats, nervositeten försvann och "middagsmatens succé var ju given". Jag nickade stumt, dumt och instämmande, ungefär som jag visste precis vad han menade....
Ramslöken är tydligen ganska ovanlig och svår att hitta, helt i klass med folks hemlighållna bästa kantarellställen i skog och mark eller till och med ännu mer åtråvärd. Detta då ramslöken till skillnad från kantarellerna sällan går att köpa i matbutikerna. Naturligtvis var jag ordentligt nyfiken och läste mer. Beskrivningen på ramslökens smak lät otroligt god var jag än läste och frustreringen steg ju mer jag insåg att jag hade missat något väldigt gott....
En dag sprang jag över ett parti ramslök i min lokala ICA-butik! Genast packade jag ner ett paket i vagnen utan att blinka trots det hårresande priset av 32:- för 50 gram. Ramslöken var tvungen att testas!
Väl hemma luktade och smakade jag för att få en uppfattning om ramslökens egenskaper: den doftade klart men väldigt milt av purjolök, mycket mjukare och smakade även väldigt milt. För dagen hade jag en färsk laxfilé att laga. Jag mjukade upp en klick smör i micron och i detta hällde jag sedan fint hackad ramslök (jag tog nästan hela paketet på 50g), salt och peppar. Sedan bredde jag ut blandningen som ett täcke över laxen och ugnsstekte det hela i ca 15 minuter. Det blev HIMMELSKT! Inte alls så pikant som purjo - som jag tycker har en träig, platt och intensiv smak. Jag förstod nu varför ramslöken har fått ryktet om sig att vara så delikat; en sällsynt växande ört vars smak är så subtil och läcker, gärna serverad på finare restauranger och uppskattad bland kockar.
Det enda av laxen jag hann fotografera innan
familjen gjorde slut på den...
Ramslöken i förgrunden
Jag trodde inte mina ögon; jag rev av ett par blad, gnuggade på dem lite extra och doftade: jodå, visst doftade det som ramslöken jag hade köpt tidigare... väldigt tveksam var jag ändå, bladen är förvillande lika liljekonvaljer och dessa bör man verkligen inte äta då de är giftiga! Trots att blomsterstänglarna såg helt annorlunda ut än på liljekonvaljerna vågade jag inte tro på mitt fynd, inte riktigt än. Jag undersökte, doftade, smakade (och spottade ut såklart!) och kontrollerade ännu mer. Bladen var ändå inte helt som liljekonvalj, dessa var tunnare och något smalare. Då doften av mild purjolök var överhängande, efter otaliga bilder och ännu mer påläsning kände jag mig ändå säker, visst var det ramslök! Jag grämde mig själv då jag insåg att jag förra året i min okunnighet hade gått på som en bärsärk i mitt "ogräsrensande" (d.v.s rivit bort allt som jag förstod inte var planterat, inklusive ramslöken....). Men gjort är gjort och det gäller att leva och glädjas i nuet.
Nu har det gått ett par dagar sedan min upptäckt. Jag har hunnit arbeta mer i trädgården och även upptäcka flera andra bestånd av ramslök. Efter ett par fynd under mitt ogräsrensande har jag pausat rensandet och istället farit runt som en yr höna för att undersöka fler, bortglömda och gömda delar av tomten vilket verkar vara favoritställena för ramslöken att växa på.
I går blev det middag med tema ramslök. Jag klippte ordentliga knippen ramslök, tog in och sköljde. Till middag hade jag bestämt mig för att laga något med kyckling och ramslök. Jag funderade ut något som kändes gott att äta: kycklingfiléer med fyllning av ramslök och färskost. Till detta en härlig guacamole med ramslök och nachos att dippa. Så här gjorde jag och detta är vad jag hade som ingredienser:
Baconrullade kycklingrullar fyllda med ramslök m.m
4-6 pers
Kycklingrullarna:
1 kg kycklingfiléer, utbankade/kavlade till jämn tjocklek
40g riven parmesan (återigen - ingen pulverparmesan!!)
2 paket bacon
50-60 färsk, hackad ramslök
200g naturell färskost
salt, peppar
Dippen:
45-50g ramslök, grovt hackad
2 mogna avokado
2 droppar limejuice
2 dl creme fraiche
ett par stänk rapsolja
salt, peppar
Cheese nachos till servering
De kycklingfiléer vi använde var redan skurna på längden och alltså tunnar än hela filéer.
1. Banka försiktigt ut filéerna ännu tunnade på en skärbräda (jag brukar lägga plastfolie mellan för att filéerna ska hålla bättre). Målet är att banka ut filéerna till en jämn tjocklek, obearbetade är de för tjocka och går inte att rulla ihop.
2. Riv parmesanen ner i en skål, häll ner den första andelen hackad ramslök samt färskosten och mixa samman. Alternativt använd en stavmixer. Krydda.
3. Klicka ut rejäla klickar av massan på ena halvan av kycklingfiléerna, rulla sedan samman filéerna.
4. Lägg ut två-tre remsor av baconen intill varandra på skärbrädan, lägg kycklingrullen på och rulla ihop. Lägg ut ytterligare en baconremsa fast på tvären denna gång och "förslut" kycklingrullens kortändar, lås fast med tandpetare och paketet är färdigt.
5. Häll lite rapsolja i en ugnsform och lägg ner samtliga baconrullade, fyllda kycklingfiléer och sätt in i ugnen på 200° i 20-25 minuter (reservation för alla individuella ugnar, speciellt viktigt är det ju att kyckling alltid ska vara genomstekt, kontrollera detta).
Dippen
1. I en mixer; blanda ner grovt hackad avokado, creme fraiche, ramslök, limejuice, salt och peppar. Mixa väl till slät konsistens. Smaka av och krydda ev. mer.
När kycklingrullarna är klara är det bara att servera och äta (lite av fyllningen kryper ut ur rullarna under tillagningen men den smakar lika gott för det).
Maten blev en succé! Det franska, torra vita vinet till
passade perfekt.
Ja, ramslök är gott. Otroligt gott! Väldigt mild så det går att panga på ganska ordentligt anser jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar