Ett litet röjningsarbete

 Efter en mild vinter växer nu det mesta i trädgården som om  en förbannelse var lagd över den. Det växer nästan framför näsan på oss och även om vi stornjuter av grönskan känner vi oss nästan lite stressade av att hinna med allt. Allt det där som "måste hinnas med", rensas, röjas, förberedas, snyggas till. Underhållas är väl en korrekt beskrivning.  Så, vi tar oss an olika delar av trädgården, sliter som djur när tillfällen ges, med ryggen vänd åt andra delar av trädgården som då passar på att skjuta lite extra fart verkar det som. Ibland är det som om man kan höra kvävda fnissningar av allt som växer som inte ska växa... 
Vår trädgård vetter i vissa sidor mot åkermark, just i år odlas knallgul raps på ena sidan. Längs trädgårdens yttre kanter växer det ganska vilt av allehanda buskar men även självsådda träd. I mängder! Alla dessa förbaskade lönnar och kastanjer! Inget utrymme lämnas obevuxet, alla väljer att växa inpå varandra och istället bli långa, rangliga slaninga träd med täta lövtak som täcker marken och skapar en mörk och sumpig tillvaro för det som växer där. 
Vår trädgård har inte blivit gallrad på många långa år. Det händer fortfarande att vi hittar planterade buxbomar eller andra fina växter djupt inne i det numera helt över- och vildvuxna buskaget i trädgårdens ytterkanter. En tidigare husägare har enligt ryktet haft en sjusärdeles trädgård här, minutiöst skött med mängder av plantor och växter. Det är efter denna husägares insatser vi fortfarande gör fynd ute i den nästan kompakta grönskan. 
Meningen är inte att få en felfri tomt och trädgård, för oss spelar det ingen roll om lite ogräs och annat finns här och var men det får inte ta över. Vi önskar att försöka skapa en struktur och en trädgård, inte en yvigt växande, ogenmtränglig vildmark. 
Förra året, vår första sommar här, hittade jag fram en mängd olika sorters rosenbuskar. Och som de blommade! Ju mer de kom fram och pysslades om ju mer blommade de. Som en novis eller åtminstone väldigt okunnig i trädgårdsammanhang är rosor för mig något av den ultimata trädgårdsdekorationen och jag njöt kolossalt av blomsterrikedomen som pågick.

Åter till dagens inlägg; vårt pågående röjningsprojekt. Mot åkern där rapsen gränsar vår tomt växer alltså en armé av självsådda, tätt stående lönnar m.m. Grenverken har växt sig kraftiga och hänger ut över åkern och vi har blivit vänligt påminda om att detta inte är förenligt med jordbruksaktiviteten på åkern; bönderna kommer inte fram med sina jordbruksmaskiner. Att få fordonen sönderkörda av grenar är inte billigt. 
Vi tog oss en rejäl titt på hur det egentligen stod till med vår yttre del av tomten. Här hittade vi en gammal hagtornshäck var totalt övervuxen och till vissa delar helt död. Förra året började vi med att ta ner vissa grenar men i år insåg vi att detta inte var tillräckligt. Vildvuxna lövträd med decimeteravstånd har aldrig varit tänkt att fungera som tomtgräns. De har istället skapat en gigantisk, kolmörk vägg. De mer lågväxande planteringarna in mot tomten har stått i sumpigt mörker, många illa däran av lite eller obefintligt ljus. 
Nu har vi tagit ner en mängd av dessa oresonliga träd.

På vänstra bilden ovan är det parti som vi har ägnat oss åt under en tid. Förra året hittade jag flera buxbomar som var helt övertäckta av sly och ogräs. På bilden till höger är det nu mer öppet, vi har valt att spara en gammal vacker björk som står en bit in samt en hyfsat stor ek till höger. Ekar tar man aldrig aldrig aldrig ner oavsett var de har valt att stå....! Buxbomarna mår väldigt mycket bättre av förra årets rensning och framförallt nu när mer solljus kommer in från söder.

före och efter

Vad det gäller insyn kan jag säga att det är en gigantisk åker utanför vår tomt, närmsta hus ligger flera hundra meter bort i samma riktning och dessutom bakom sin egen beskärda del av växtlighet. 
Det ljus som nu kommer in är helt underbart! Från morgonen vandrar solen från vänstra sidan över och längs med södra tomtgränsen till högra sidan. Nu kan vi kan nu urskilja träd och buskar som vi har valt att ha kvar, solen silar in mellan kvarvarande grenverk och det känns verkligen som en tomt.  Det är inte längre en kompakt grön vägg som till synes hotar att falla över oss. 
Vi planerar att plantera en liten häck längst bak för att fylla igen den gap som blivit efter den döda delen av hagtornshäcken, denna häck kommer dock inte få växa sig över ca 1,5 m i höjd och kommer således att kunna lämna utrymme för ljuset att komma in.