Jag har vilda planer på att återkomma till livet så fort snorsmittan ger sig och när jag kan stå upprätt mer än 10 minuter. Genom strimmiga fönster anar jag att det är soligt ute om dagarna och det känns uppiggande. När allt är normalt ska jag be att få låna Vovven (ovan) för långa promenader. Bilden ovan är från i fjol; snart är den här igen, vitsippetiden!
En annan glad vovve bland vitsippor är den här vovven. Han tillhör familjen till den äldsta och allra bästa vännen. Han lever det bästa hundliv en hund kan och trivs bäst när han får sova, sola, kela och leka.
Vackra bilder på vackra saker är jag svag för så därför blir det ett litet inlägg om honom idag.
Besöken hos den här vovven är härliga och speciellt viktiga för barnen, på grund av allergier kan vi inte ha egen hund. Som de flesta barn vill de inget hellre än att ha just - egen hund.
Allergier eller inte, kortare besök går jättebra och alla vinner på det. Speciellt vovven som älskar uppmärksamhet...Viktigt att lära sig förhålla sig till hundar (och djur i allmänhet) för att lära sig ömsesidig respekt, och beteende. Eller hur det är att bara "vara"...
Mycket lek och kel leder oftast till lika intensiva tupplurar. Måtte jag bli frisk snart så jag kan göra ett besök hos vovven här.