Uppdatering Vovven

Heldag med lånehunden, familjens extramedlem Vovven! Underbart höstväder, uppehåll och milda vindar ute. Tidigt i morse hämtade jag Vovven och har under dagen tillbringat timmar ute i skog och mark tillsammans med honom. 

 Under senare delen av eftermiddagen har den där härliga tröttheten infunnit sig som är resultatet av att vara utomhus och röra sig länge. Kropp och även själ blir på ett sätt rensade och har nu intagit ett harmoniskt lugn. Det är ren terapi att tillbringa tillsammans med en/sin hund på det här sättet. Under tiden man umgås med Vovven försvinner allt annat vardagligt; alla bekymmer, bryderier och ev. orosmoln. Det enda som betyder något är här och nu. Allt annat får underordnad betydelse och det blir liksom lättare att se på saker och ting när man får distans till det.

 ...vilopaus under promenaden med utsikt över vår lilla stad:

Oväntat men välkommet besök av kära föräldrarna idag också; Vovven stod naturligtvis i centrum även då och gick från den ena kliande handen till nästa. Vovven har, omedveten om sin gigantiska, svarta uppenbarelse och gnistrande vita stora tänder helt lindat väldigt hundrädda mamman runt alla sina hundtassar och mamman är idag helt frälst och salig vid varje möte med Vovven. Det är fantastiskt att se deras interaktion. 

 Mellan promenaderna har vi naturligtvis unnat oss en och annan vila på hemmaplan. 

Som den fullvuxna man i sina bästa år som Vovven är, kryper han trots det gärna upp en stund på

 sängen för siestan och naggar tag i tröjärmen, nafsar och rullar gärna runt på rygg och viftar 

med alla tassarna i luften. 

 Det är underbart att se Vovvens barnasinne...

 

Innan Vovven blev hemlevererad hann vi med en sista sväng ut och vi lekte med bollen; favoritleksaken. Nu är det dock färdigskuttat och färdiglekt för min del, resten av aftonen kommer att tillbringas bekvämt tillbakalutat i soffan för återhämtning.