Projekt folkskolan

Vår nya bostad inbegriper inte bara ett bostadshus utan även ett par andra byggnader. Den ena är en liten byggnad med förråd, ett minimalt garage samt en väldigt skröplig utbyggnad som fungerar som ett slags växthus. Eller har åtminstone fungerat som ett. Åren har farit fram med växthuset som har fått klara sig själv verkar det som; många glasrutor har ramlat ner eller bara gått sönder på plats. En gammal rejäl vinranka har fått husera fritt längs med ena väggen och den växer idag frodigt upp i taket och även genom taket. Det ger visserligen ett lätt charmigt intryck men betyder ju att det är en aning fara å färde...

 
Vi har tankar och planer om detta såklart, och vilken dag som helst i framtiden kommer vi att sätta tänderna i detta. I dag ska jag däremot presentera en annan byggnad på tomten. Det är en stor byggnad som även kan kallas Det Stora Projektet. Vi har nämligen en gammal folkskola på tomten som lades ner i mitten av 1900talet. Efter detta blåstes byggnadens hela innehåll som kunde knytas till skolverksamthet ut helt, jag menar helt. Endast de murade väggarna samt tak sparades, kvar var ett skal helt enkelt.



Skolan, som tidigare hade byggts efter en standardritning för skolor, såg tidigare helt olik ut. Byggnaden bestod av omålat tegel, stora fönster fanns på vardera sidor och en liten farstuutbyggnad fanns mitt på byggnaden. I dag ser den ut som på bilden; alla fönster är igenmurade,

utyggnaden borta, taket belagt med plåt (ovanpå vadå??) två väggar av fyra är vitmålade och en enorm, stor garageport finns idag på ena sidan. Historien om skolbyggnaden är i korta drag som följer: efter dryga hundra år som skolbyggnad övertogs byggnaden/fastigheten av en bonde och någonstans här, i senare delen av 1900talet gjorde denne bonde om byggnaden till ett potatislager. Naturligtvis utefter dennes behov av utrymme och verksamhet. Det är dock synd på huset kan jag tycka. Byggnaden har farit illa genom åren.

 

Hela byggnadens insida kläddes med gullfiber; väggar och tak. Minutiöst täckt - rakt på bara tegelmursväggen. Ovanpå gullfibern har man sedan täckt varje centimeter med spånskivor. Nitiskt fastspikade med läkter. Rikigt tätt och rejält!! Jag kanske inte behöver redogöra i detalj hur åratal av samlad fukt har satt sina dofter och spår i dessa nitiskt täckta väggar...?
När vi övertog fastigheten hade byggnaden i några år fungerat som en enklare lagerlokal för privata fordon. En gjuten bottenplatta (direkt på jordiga marken såklart) utgör "golvet"....

Trots byggnadens vissna situation utgör den ändå en intressant historia för hela fastigheten vi bor i. Arkitektoniskt bidrar den till att rama in en större del av tomten och den fungerar utmärkt som tillfällig förvaring av mindre känsliga ting. Vi ser det inte som en nackdel att ha den, tvärtom. Vi har många drömmar och idéer och stoppas egentligen endast av att det står så väldigt många numeriska nollor bakom dem. Men innan vi kan göra någonting överhuvudtaget måste de ursprungliga väggarna och taket frigöras från sin lömska inkapsling av fuktbefrämjande material. Vi hade en byggare på plats för ett första utlåtande och han var först och främst intresserad av taket. Utan ett fungerande tak - ingenting. 
Så, i "brist" på andra aktiviteter satte vi en kväll igång med att börja strippa väggarna från spånskivorna och gullfiber.

        

Ett ganska snaskigt göra men vi gör det åtminstone gratis.... däremot måste vi anlita byggfirman för att komma åt taket. Vi når helt enkelt inte upp, ställningar måste till för att klara den uppgiften.

Efter lite rivning av gullfiber och spånskivor

På en vägg bakom allt som täckte hittade vi en klottergubbe

 

Av skolan kan man inte se ett spår på insidan. Däremot hittade vi en dag (hittills ska jag säga, för vi har halva byggnaden kvar att klä av) en vacker gammal väggventil. Denna lilla ventil gav plötsligt karaktär åt den illa medfarna byggnaden som liksom hade bestulits på hela sin personlighet efter skolnedläggningen...

Vi har hyrt en container som kommer att få stå hemma på vår gårdsplan en längre tid, denna ska vi fylla med allt bråte vi river ner inne i den gamla skolan. 

Ja, för att göra saken lite mer långdragen så ska jag berätta om utsidan lite till. Byggnaden har nämligen en baksida som kommer att kräva en liten insats.....

Detta är inte bara en smärre urskog utan även skolbyggnadens baksida. Och för att krydda det lite extra, bakom den stora mängden välvuxna träd är själva väggfasaden helt inkapslad av en oerhört stark och svårbemästrad växt som ser ut så här:

Det är inte utan att jag undrar och förundras över hur naturen själv kan skapa växande ting som har en sådan fantastisk förmåga att klättra upp och fästa sig på en slät vägg. Denna växt är helt galet svår att få loss!

Under hösten kommer vi tillbringa väldigt mycket ledig fritid med att avverka denna lilla djungel. Ny container ska hyras in och fyllas med det vi avverkar. 
 
Detta får avsluta presentationen om folkskolan, jag lär återkommer om än med viss oregelbundenhet om nyheter kring detta projekt...