Stairway To Heaven...

....mja, kanske inte riktigt, men i alla fall en trappa (vi får för övrigt tacka Led Zeppelin för den oförglömliga klassikern Stairway To Heaven...)
Vår inomhustrappa på sommarstället var redan från början lite av en dödsfälla. Smal, trång och väldigt brant . När vi övertog huset var trappstegen målade med högblank, intensivt grön färg som gjorde varje kliv i nedåtgående riktigt till en utmaning. Inga trappräcken fanns (och finns fortfarande inte eftersom det är för trångt). 

Medan renovering i övriga huset så som hall, kök, sovrum m.m pågick lät vi trappan vara för att samtidigt klura på hur vi skulle göra med den. Det fanns inga vackra gamla trappsteg i trä under de grönmålade spånplattorna så den tanken var tyvärr utesluten.

Det hade varit roligt om vi hade haft en trätrappa som den här i vårt hus. 

Denna trappa finns i ett hus-till-salu vi tittade på för en tid sedan.  

 

...när övriga huset började vakna ur sin Törnrosasömn var det trappan kvar. Fortfarande plågsamt grön och ful. Och blank och hal. 
Vi kom till slut på ett alternativ som kändes bra för oss båda; att klä trappstegen med passformad sisalmatta. Slitstarkt, vackert och framförallt inte halt! Sagt och gjort, vi beställde sisalmatta samtidigt som vi ändå skulle ha en matta till den övre hallen; nämligen en sisalmatta som vi lät skäras till och langetteras efter vårt önskemål.

Mattan i övre hallen

 ...så här såg det alltså ut när varje trappsteg fått klä på sig sisalmattan. 

Kanske kan man ana hur brant trappen är...?

 Närbild av trappsteg med sisalmattan på

Det som kvarstod efter att sisalmattan kom till var en åtgärd för "trappnosarna", d.v.s det bruna trästycket som sitter längst ut på respektive trappsteg och som syns på bilden ovan. Dessa fick följande behandling: Ä.H skruvade ner samtliga, slipade upp dem och målade dem vita. Sedan sattes trappnosarna tillbaka. För att ytterligare förstärka skyddet mot halka (samt att skydda mattan från att fransa sig i kanten) har det satts upp extra trappnosar i metall. Detta är ett arbete som har dragit ut på tiden men som äntligen blev slutfört med byggarnas hjälp för ett par veckor sedan.

Vi är väldigt nöjda med resultatet, det ser både varmt och ombonat ut samtidigt som det känns jättebra och inte halt att gå på. 

Gäststugan

Det man inte har i huvudet får man ha.... i mitt fall i bensintanken. I går for vi iväg till sommarstället, jag bar, styv i korken, ut alla kuddarna som jag hade sytt färdigt för att så smått börja inreda gäststugan. Nästan framme insåg jag plötsligt att jag hade glömt hissgardinerna som var den egentliga anledningen till resan. Så, det var bara att köra ut dit idag igen fast jag hade lite annat planerat för dagen. Nåja, värre saker har ju skett. 

Nu har vi nått hit i alla fall; gäststugan har fått sin gästsäng ihopmonterad. Det är en utdragssäng från IKEA; HEMNES dagbädd som har tjänstgjort hos oss några år redan. Vi är oerhört förtjusta i den, jag tror nästan den är en av IKEAs mest beresta produkter; den har stått i vårt f.d boende, sedan emigrerade den ett par år till USA för att sedan återvända till svensk jord och nu har den hamnat i vår lilla gäststuga. 

I dag ägnade jag flera timmar åt att tvätta stugans tre ganska stora fönster (plus ett mindre samt båda dörrarnas glasrutor). Detta är ingenting som har gjorts tidigare under våra år här då stugan endast varit en stor förvaring. Efter tvätten satte jag äntligen upp krokarna som hissgardinerna skulle hängas upp i inuti fönsternischerna och hängde sedan upp hissgardinerna i respektive fönster. Så här blev det:

 IKEAs dagbädd Hemnes med jättebra förvaring undertill, en perfekt gäststäng. Hissgardinerna 

kan släppas ner helt under natten när man vill sova.

 Den lilla byrån är ett litet fynd från en antikbod, lampan inköpt i USA

(och omelektrifierad för svenska förhållanden). Den lilla ljusstaken 

med det fula rosa ljuset är inköpt på Pottery Barn, USA.

Nästa vecka ska vår lilla gjutjärnskamin komma tillbaka från sin hälsokontroll, sedan ska den monteras in i stugan.

 Gästsängen har gott om utrymme att dras ut till en dubbelsäng.

Samma vinkel i stugans tidigare liv...

 

 I veckan som gick gjorde elektrikern klart elektriciteten i stugan, ytterligare ett projekt är kvar och kommer förhoppningsvis färdigställas under nästa vecka. Mer om detta senare. 

Nu är vi hungriga igen... Lax med vaniljsmörsås & kycklinggryta

 Färsk lax är aldrig fel och häromdagen gjorde jag denna rätt: jag hade köpt en bit färsk lax som jag lade med skinnsidan uppåt för att kunna fjälla av den helt och hållet. 

Här är bilden tagen mitt i processen med avfjällningen; jag brukar ta en vass kniv 

som jag jobbar "mothårs"  med på fiskfjällen; det sprätter en del så det är bra att skydda

 med papper runt om.

Här är hela laxbiten avfjällad; anledningen till att jag valde att lägga ut just den här bilden 

är bara för att visa hur stökigt det blir när man fjällar av. 

Sedan stekte jag den avfjällade sidan i stekpanna på hög värme och i ganska mycket smör; 

skinnet skulle bli ordentligt krispigt innan den andra sidan fick en snabb stekning den med, 

sedan åkte laxen in i ugnen med skinnsidan uppåt. Lite salt och peppar var allt som

 behövdes. I ugnen fick laxen stå 10-15 minuter på ca 225°.

Vitsen med att fjälla av laxen är att bevara skinnet som är fantastiskt gott, det sitter massor av smak i skinnet och det blir extra gott när det steks krispigt. 
Före och under tiden som laxen förbereddes gjorde jag såsen, jag hade bestämt mig pröva ett recept jag inte gjort tidigare. Receptet hittade jag på siten www.food.com (länk) och är en variant av den klassiska smörsåsen. Här är receptet:

Vaniljsmörsås

2 schalottenlökar, finhackade
1 vaniljstång genomskuren till hälften på längden
1 tsk vitvinsvinäger
2 cups vitt vin = 4,73 dl
2 msk grädde
4 ounces kallt smör = ca 113g, skuret i mindre kuber
salt o peppar       

Först finhackade jag schalottenlöken, skar upp vaniljstången och skrapade ur vaniljmärgen inuti. Sedan lade jag schalottenlöken, vaniljstången + vaniljmärgen, det vita vinet (jag använde överblivet matvin som frusits in i kuber) samt vinägern i en kastrull. 

Blandningen fick koka upp och sedan koka till vätskan reducerats till ca 1/4 cup (=0,94 dl).

Sedan hällde jag i grädden och lät det koka lite till. Vid den här tidpunkten frångick jag ursprungsreceptet och silade av vätskan från lökhacket och vaniljstången, sedan hällde jag tillbaka vätskan i kastrullen. När vätskan blivit varm igen lade jag i några av smörkuberna under det att jag vispade kraftigt. Så fortsatte jag att lägga i smörkuberna, varvat med kraftig vispning och anledning till detta var att såsen under lagom värme och vispning skulle tjockna. 

Sedan var det bara salt, peppar och avsmakning kvar innan maten var färdig.

Den färdiga rätten blev alltså lax med krispigt skinn med vaniljsmörsås, hasselbackspotatis och sockerärtor.

Vilken smakupplevelse! Vaniljen gjorde sig riktigt, riktigt bra och den här såsen 

kommer jag (tyvärr) att göra fler gånger. Fet men vansinnigt god!

En annan dag åkte vår slow cooker fram igen; detta fenomenala redskap som kan rädda ett helt äktenskap, tråkiga långa arbetsdagar eller bara en dålig dag rent allmänt.... Jag hade inte så himla mycket hemma och hade inte hunnit planera i förväg vad jag skulle göra så det fick bli lite spontant vad jag kunde skrapa ihop. En hel färsk kyckling hade jag att utgå ifrån, lite grovhackade morötter som jag lade i botten av grytan samt hackade vitlöksklyftor och ett par hackade gula lökar. En citron hittade jag, den delade jag upp och  pressade ner lite av vätskan inuti kycklingen och sedan kastade jag ner ett par citronklyftor inuti kycklingen också. 
Jag smälte lite smör och penslade på kycklingens utsida och blandade sedan till en kryddrubbing: 
salt, paprikapulver, cajunkrydda, persillade och peppar. Kryddrubbingen fördelade jag sedan på kycklingen innan jag lade ner den i grytan ovanpå grönsakerna.

Slutligen hällde jag på lite vätska, (kanske 3-4 dl?) samt en slatt kycklingfond. Kycklingen vägde dryga kilot så jag valde att sätta slow cookern på lägsta tillagningstiden; 4 timmar.

Väl hemma från renoveringen av kistan den dagen doftade det himmelskt av kycklingen som stod på varmhållning och var färdig när jag klev innanför dörren. Det var (nog) första gången jag lagat kyckling i denna gryta och resultatet blev häpnadsväckande; köttet var så saftigt och mört att jag aldrig sett något liknande....

Hissgardinsångest

Så var snart ännu en dag till ända och trots allmän risighet och halsont har jag diskat av det långdragna projektet med hissgardinerna till gäststugan på landet. Det har blivit några hissgardiner genom åren (förutom de sedvanliga gardinerna) och varje gång har jag sagt att det ska vara sista gången. Det finns nämligen saker som är mycket roligare att sy än just hissgardiner eller gardiner i största allmänhet. Lik förbannat sitter jag där igen och har dessutom TRE hissgardiner på mitt samvete bara-för-att-jag-aldrig-hittar-det jag-vill-ha i butik eller bara för att utbudet på tyger är för stort och jag lider av beslutsångest. Eller bara för att jag har så sabla mycket tyger som ligger och tar plats hemma,  tyger som sparats för att jag tycker så mycket om dem.
Till gästtugan var jag styrd av tapeten så klart, det måste ju matcha med färger och sådant. Jag hade ett par gardinlängder sparade sedan tidigare,  tyget är ett kraftigt bomullstyg med "text" som jag kände skulle passa riktigt bra. Jag bestämde mig för att jag skulle sy hissgardiner till gäststugan eftersom de dessutom fungerar som rullgardiner nattetid när man vill kunna dra ner för fönstren.
 

Här är en av de färdiga hissgardinerna, tillfälligt upplagd/hängd på ett skåp hemma

 ...och så här ser det ut när jag har dragit upp hissgardinen till hälften

 De runda ringarna som syns på framsidan är egentligen gardinupphängningsringar, jag tycker träringarnas färg och struktur passar bra med tyget och dragsnöret. 

 träringarna

Det jag behövde inköpa var alltså "löpringarna" i trä (brukar finnas begagnade på loppisar så att man inte behöver lägga för stora slantar på dem), sytråd samt själva draglinan, den här gången köpte jag ett mörkbeige anorakssnöre. Till bottenkanalerna av hissgardinen hade jag rundstavar i trä som jag köpte på K-Rauta och sågade till efter hissgardinens bredd. Rundstavarna underlättar när man vill rulla upp hissgardinen med dragsnöret.

 

 Rundstaven; till de här hissgardinerna köpte jag rundstavar som mäter 2,5cm i diameter då 

tyget är så tungt och kraftigt.  

 Till själva upphängningen av hissgardinen köpte jag trästavar (också på K-Rauta); jag sågade till dem efter hissgardinens bredd. Själva trästaven mäter 1,5 cm i bredd och 4 cm i höjd. På trästavarnas framsida (där hissgardinen ska fästas) satte jag fast självhäftande kardborrband (och motparten i karborrbandet syddes fast på hissgardinen).  

  

 

 Här är trästaven med kardborrbandet fastsatt i övre kanten på trästaven.

Då klistret på kardborrbandet kan försvinna/torka ut med tiden tog jag min häftpistol för att 

nita fast bandet, att dra loss en hel hissgardin för ev. framtida tvätt kan annars lätt dra med

sig kardborrbandet från trästaven.

Kardborrbandet har häftats fast med häftpistolen. Öglan är till för att fästa dragsnöret

på hissgardinens baksida, öglan sitter på trästavens undre sida; ner mot golvet

alltså. 

 Motparten till trästavens kardborrband sattes fast på hissgardinen, som extra stöd sydde 

jag fast den även om kardborrbandet är självhäftande. Jag brukar inte sätta kardborrbandet 

ända uppe vid hissgardinens övre kant för att jag vill att tyget ska sticka upp ovanför trästavens 

kant och dölja upphängningskrokarna så gott det går. 

 Här är alla tre hissgardinerna, nu ska de bara hängas upp i respektive fönster 

i gäststugan.

Hissgardinerna kommer att hängas upp i fönsterramen med hjälp av öglor; jag kommer kunna visa det i ett separat inlägg då gardinerna är på plats i gäststugan.

När jag var klar med alla tre hissgardinerna tyckte jag att det skulle vara kul med en extra kudde till gäststugan eftersom jag hade lite slattar tyg kvar. Det handlade om just "slattar" och då jag inte kunde göra ett helt kuddfodral av slattarna fick lösningen bli en annan. Jag valde att blanda samma tyg som till hissgardinerna med ett oblekt hellinnetyg som kontrast samt att tillverka en kedersöm till kanterna som dekoration:

Närbild av kedern/kedersömmen i övre kanten av kudden.

Dessa härliga hundar...

Naturligtvist måste både människor och djur spralla av sig speciellt när vädret är så paradisiskt som det har varit några dagar. Här leker jag med goda vännens pitbullhanne som alltid är leksugen.

 Detta är annars en hund som är oerhört morgontrött, är svensk mästare i gäspning och gärna tar sig djupa tupplurar så fort chansen ges.

Här hade han lite för bråttom till mig när jag stod med kameran i högsta hugg. "Lek och sluta fota" verkade vara budskapet....

....och efter regn kommer solsken, fast i det här fallet: efter lek kommer tupplur. Helst i stekande sol.