Intresse eller mani...?

Så länge som jag kan minnas har jag alltid haft nål, tråd och tyger till hands för att skapa. I tidig ålder handlade det mest om att ordna till enklare dockkläder. Jag hade en mormor som gärna uppmuntrade mig och kunde hjälpa till, mormor en riktig fena var och försökte speciellt övertyga mig om hennes egen passion;  stickning och virkning. Trots försök inom dessa träsk områden har jag aldrig fastnat, jag förstår helt enkelt inte tjusningen med det utan känner galenskapen närmar sig med storsteg istället. Men när det kommer till tyger och sömnad verkar det inte finnas något hinder hos mig. I många år har jag sytt kläder, gardiner, kuddar osv.  
För många år sedan bladade jag i någon amerikansk mönstertidning och plötsligt fanns där en helsidesbild av ett enkelt lapptäcke. Det var som slå på en strömbrytare inom mig och jag kunde inte sluta tänka på detta täcke jag hade sett. Naturligtvis tog det inte många dagar innan jag insåg att jag var tvungen, ja tvungen, att sätta mig själv i arbete och helt enkelt göra ett liknande täcke själv. Detta var ju något nytt och jag hade aldrig gjort det förut. Det var nu jag även insåg att ett nytt kapitel var påbörjat och kapitlet hade ett outtömligt innehåll på både mönster, kunskap, idéer och verktyg. Snabbare än blixten hade jag tvingat in mig på en redan fylld lapptäckskurs på den lokala orten jag då bodde, jag drevs nästan plågsamt av ett behov av att göra mitt täcke. Denna kurs blev för övrigt upptakten till en (ännu pågående) underbart rolig och underhållande vänskapskrets av likasinnade. Det visade sig att man var (och är) helt fri att sy hur man vill, hur mycket man vill och vad man vill under dessa tillfällen, men att man tillsammans har hjälp av varandras blandade kunskaper och erfarenheter. En ovärderlig källa! 


Hur gick det då med täcket...? Jag kan ärligt säga att det tog tid. Naturligtvis berodde det på att det var första gången, jag hade inte alla sedvanliga lapptäcksverktyg som underlättar och inte många av de kunskaper och erfarenheter som jag har idag om tillverkning av lapptäcken. För efter detta första lapptäcke har det blivit några till... vilket kan tyda på viss mani.... eller bara ett sätt att hålla en begynnande galenskap stången?! 
Här är några bilder av mitt första täcke. Mönstret kallas för "Irish Chain" och består här av endast två färger. Tygerna importerade jag från USA; för övrigt lapptäckenas Mecka. 
Vadden mellan lagren är tunn, ekologisk bomullsvadd, också från USA. (Jag föredrar tunna vaddmellanlägg då de ger ett klassisk, gammaldags intryck.)
Lapptäcket är handquiltat. Terapi eller mani..? You decide.