(lånad)
Så har en spontan men väldigt hjärtlig kräftskiva gått av stapeln, helt enligt säsongens tradition. Ett lass med kinesiska kräftor inköptes (kvantiteterna inte hade blivit ekonomiskt försvarbara om vi hade gått på färska Hjälmarekräftor...) för ändamålet. Häromdagen åt vi här hemma en hink med just Hjälmarekräftor; de var de bästa jag har ätit i hela mitt liv och efter dessa sa jag att jag faktiskt inte behöver fler kräftor i år men så dök den här festen upp vilket var alldeles för lockande för att avstå.
(lånad)
Kvällens kräftlighet tog plats ute på landet på goa vänners sommarställe i konstant hällregn, SMHI hade t.o.m gått ut med klass 1-varning för höga vattennivåer i trakten. Regnet i sig inte var något som helst problem, alla hade vi klätt oss varmt och regnsäkert, dessutom satt vi väl skyddade på en gammal loge i en faluröd f.d lada med utsikt över vetefälten. Doften av regnvåt jord tillsammans med nytjärade ladudörrar och friska, nya golvbrädor gjorde festen fulländad.
I all hast iordninggjordes logen tillsammans för kräftmåltiden och sedan åt vi. Vi åt och vi åt, sen åt vi lite till och ännu mer. Sedan åt vi ytterligare ännu mer. Med gemensamma krafter från alla inblandade blev det kräftor högt och lågt, bröd, ostar, potatisgratänger, västerbottenpajer, pastasallader, bruschettabröd och grillade korvar till små barn. Som efterrätt dukades det fram hallonpajer med vispad limegrädde, bananasplit, glass, pannkakor med sylt och grädde samt cheesecake.
Det är nu man känner formen av magsäcken på insidan av huden.
Till kvällen snodde jag ihop (under stor tidspress) partyhattar; enbart med material jag hade hemma. Trots den påtagligt hemmagjorda finishen blev hattarna uppskattade och begapade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar