Vive La France!

 Ett par vänner efterfrågade lite bilder och berättande om den lilla semesterresan som jag och familjen gjorde nyligen till Frankrike. Här kommer lite bilder och text....

(Kartbilden stulen och manipulerad)

 Målet med resan var att besöka flera platser som blev historiskt centrala under de allierades landstigning år 1944 i slutet av andra världskriget. Med båda barnen som äntligen har passerat lekåldern såg vi fram emot att göra en resa där alla kunde få sina historie-och livsnjutarintressen tillgodosedda.  

Efter den första natten på plats tog vi vår hyrbil nästa dag och for iväg för att besöka några platser vi hade planerat att se. Vi började med Colleville-sur-Mer och Omaha Beach:

 

 

Sainte-Mère-Église; en vacker liten ort som lever på minnena efter kriget. Tusen och åter tusen turister vallfärdar hit liksom till övriga platser med anknytning till 2:a världskriget. Om man kan bortse från turistströmmarna och souvenirbutikerna är denna ort värt ett besök. I kyrktornet idag hänger en "docka" till minnet av John Steele som var den soldat som fastnade där.

Vi bodde nära den lilla staden Bayeux där vi bland annat avnjöt några goda måltider. Men det som gör Bayeux känt är ju egentligen Bayeuxtapeten och som vi besökte en kväll strax innan stängningsdags - helt perfekt. Bara vi och två andra besökare gjorde att vi slapp ringlande köer.

 

 Båda bilderna stulna rakt av, här är all fotografering totalt förbjuden

Ett annat stopp vi gjorde var vid Pegasus bridge; nedan några bilder därifrån. Bilden överst till vänster är på Pegasus Bridge Café Gondrée som var ett av de första husen att bli befriade av de allierade 1944, lilla bilden till höger är originalbron, nedan till vänster är kanalen vilken en bro än i dag går över, längst ner till höger är den idag befintliga bron. Historien om Pegasus Bridge är läsvärd men lite för lång för att återge här i bloggen, gå gärna in på länken och läs mer. Museet strax intill har en mängd intressanta föremål att titta på och lämnar nog ingen oberörd. Mycket värt ett besök även med halvstora barn med litet, måttligt eller stort historieintresse....

 

Även en brittisk krigskyrkogård besökte vi, i Ranville. Andra världskrigets historia är verkligen fortfarande "nära" i Normandie. Det är ändå inte så förfärligt länge sedan det utspelade sig ett krig här. Kändes meningsfullt och intressant att kunna visa detta för barnen som fortfarande är i skolåldern och läser historia. 

Vi besökte också Juno Beach där främst de kanadensiska trupperna landsteg 1944. Återigen, när vi besökte den var det en stilla, soldränkt dag vid havet och det var svårt att föreställa sig de fasor som utspelade sig där för 70+ år sedan.

 Juno Beach ligger vid/ i den lilla staden Courseulles-sur-Mer där vi tillbringade en dag med att också äta gott och besöka marknaden. Marknaden började nere vid kajkanterna där det såldes alldeles nyfiskad, färsk fisk och skaldjur av alla de slag (och även sådant vi inte ens hade sett förut). Jätteroligt! Det var ett himla liv och köpslående. Jag önskar bara att jag hade haft tid och möjlighet att handla på mig åtminstone hälften av varorna och tillaga! Marknaden fortsatte genom stadens genomfartsgata och där det såldes allehanda andra produkter. Provsmakningar av korvar, skinkor och ostar överallt, massor med folk och härlig stämning.

 Inte långt från den lilla kustorten ovan ligger Caen, en storstad som blev hårt åtgången under kriget. Dock besparades bl.a kyrkan nedan som fungerade som ett tillfälligt sjukhus under kriget. Byggnaden är smyckad med otroligt vackra och sinnrikt utformade dekorationer överallt.

Vi gjorde också ett  besök på Le Mont Saint-Michel. Vi tvekade länge om vi verkligen skulle ge oss på denna turistspäckade sevärdhet men till slut bestämde vi oss för att ändå åka dit. Är man väl i Normandie är detta nästan ett måste, ett givet resmål.

Någon kilometer från fastlandet, beläget på en liten klippö ligger denna fantastiska skapelse. Tillgängligt när det är ebb; turistbussar kör ut mängder av turister från parkeringarna på fastlandet till bron som löper över havsbottnen. Halvvägs ute på bron släpps alla av och sista biten får man gå själv. En mindre port i stadsmuren är öppningen in till en fantastiskt vacker värld fylld av gamla korsvirkeshus m.m. Längs en slingrande gränd som hela tiden går uppåt följs turistströmmarna åt i strävan mot toppen där den hägrande utsikten är milsvidd (och belöningen för ansträngningen).

Det var bara att stänga av alla tankar på trängseln med tusentals andra turister - och det fungerade trots allt bra! Vädret var just denna dag väldigt varmt och kvalmigt, den mänskliga massan rörde sig sakta som om den hade enats om att det bara fanns enda tempo. Men målmedvetet. Uppåt, uppåt och uppåt. Bitvis mötte vi folk som var på väg ner igen.

Längst upp väntade klosterkyrkan som en enorm och perfekt bakelse. Inträdet var frivilligt men kostade såklart, men hade vi ändå kommit så här långt hade det varit dumt att inte gå in. Det var sannerligen imponerande arkitektur och vyer vi fick se...

Här nedan är foton tagna från toppen av ön och klostret. Lågvattnet avslöjade en nästan kliniskt ren havsbotten - en mycket märklig syn. Vi (liksom säkert de andra turisterna) var lätt förstummade och tagna av allt detta vackra.

Avslutningsvis kan jag avslöja att vi inte helt oväntat åt massor med god mat. Vi la faktiskt ner lite tid och möda på att verkligen välja restauranger som hade intressanta rätter som tilltalade oss alla. 

 

Vi fick bekräftat att detta verkligen är ett land med stor passion för god mat. Spännande mat. Jag hann trycka i mig flera sorters moules frites (där den med tillagad i camembertsåsen vann överlägset). Skaldjur, färsk fisk, rosastekt ankbröst och lamm med fantastiska såser... ostar....