VALBORG

Idolsnack (svar på läsares förfrågan om Vovven)

 Det är inte bara jag som är fascinerad av Vovven och hundrasen som jag berättar om ibland; jag har fått ett önskemål om att beskriva rasen närmare,  nämligen rottweiler.  Det är en fantastisk ras och just detta är ett fantastiskt exemplar. Ingen är gladare än jag att underbara matte är min vän som generöst låter mig ha Vovven när jag önskar. Nu är jag som sagt inte hundägare själv men önskar att jag kunde vara det, det får vänta tills allergiska barn har flyttat hemifrån då de bara kan umgås kortare stunder med hundar/katter innan besvären sätter in. Jag lever på hoppet - det är studentmössa på och sedan bye bye barn!
Efter flera år som djursjukvårdare på veterinärkliniker har jag kommit i kontakt med massor av hundraser men rottweilern har alltid varit min personliga favorit. Jag har träffat många otroligt trevliga "råttor" och deras personligheter är vansinnigt charmiga. Det är en stor, kraftfull hundras som kräver både engagemang, arbete, stimulans och man måste vara medveten om hundens instinkter, beteende och styrka. Alla hundraser i fel händer kan bli direkt otrevliga och det är ofta det som ligger bakom tidningsrubrikerna med otäcka incidenter. Tyvärr kommer ofta de "små" raserna undan med dålig beteende då de anses vara just små, söta och allmänt harmlösa. Större, massiva raser som rottweiler och andra, hamnar direkt i blåsväder och får skräckinjagande epitet trots att de kanske beter sig precis lika dåligt som en ouppfostrad liten hund. Naturligtvis kan dessa kraftfulla raser orsaka hemska skador genom sin enorma styrka i käftarna. Därför måste man veta vad man har i sitt koppel.
























Under mina år som djursjukvårdare kan jag ärligt säga att de hundar som varit mest till besvär, mest aggressiva och mest benägna att hugga, bita och varit allmänt odrägliga är just de mindre raserna, av någon anledning väldigt ofta slappt uppfostrade i famnen på sin ägare. Jag har fått uppfattningen om den stora massan människor som varken har erfarenhet eller kunskap oftare skaffar mindre hundraser. Vilket i sig absolut inte är fel; en oerfaren/okunnig hundägare som skaffar en massiv, stor hundras som förstagångshund kan bli en katastrof. Det är bra att det finns raser för alla önskemål och människor, det är bara synd att många (mindre) hundar går igenom livet totalt utan en fast hundägarhand.
  Min erfarenhet är att de som ofta väljer en stor, arbetskrävande hund som t.ex. rottweiler verkar göra ett mer medvetet, riktat val utifrån sina egna intressen och hundens behov.



Jag är definitivt ingen expert på rottweiler eller hundraser i övrigt, däremot kan jag säga att jag har lärt mig känna igen många hundrasers egenskaper och beteenden. Genom åren har jag haft turen att fått umgås med hundar av olika storlek, ras och karaktär. Rottweilern verkar vara en ras som passar mig själv bra även om jag njuter massor av att umgås med andra hundar. För att inte begå några skriftliga felsteg om rasen med felaktiga uttalanden så har jag samlat några länkar där man kan läsa mer om rottweilern. Det finns en uppsjö av läsning på webben och jag har valt ut några som jag har länkat till, några som jag vet är sakliga och mycket informativa. Till exempel har SKK (Svenska Kennelklubben, Hundägarnas Riksorganistation) en rasbeskrivning om rottweiler här: 

SKK rasbeskrivning rottweiler 

Svenska Rottweilerklubben:
Rottweilerklubben.se

Wikipedia:
 http://en.wikipedia.org/wiki/Rottweiler

Dogbreedinfo.com/rottweiler.htm

Här finns som sagt massor av intressant information samlad och jag tror det är enklast att jag hänvisar hit för den som är nyfiken. 

 ...det kan hända att man ibland får slappa i den stora dubbelsängen när man 

är på besök hos oss...

I korta ordalag kan jag bara ge min allmänna syn på rasen såhär: en kraftfull, stabil, ofta humoristisk, självsäker och orädd hund som behöver mycket arbete, mental stimulans och utmaningar. Ger man hunden detta kontinuerligt har man en trogen, trygg och social vän under lång tid. 

Kostcirkeln representerad..? Fylld fjällröding, grönsaksröra & hemgjorda hamburgare med friterade lökringar

Lite mat igen kanske? Inga märkliga saker har passerat oss direkt på det senaste men det gör ju inget. Det enkla brukar ju vara gott också. Däremot lagade jag fjällröding häromdagen vilket var första gången. Och vilket kött det var i den fisken! Helt underbart gott!

 

 ... fiskarna på lit de parade...

Den rara  lokala "fiskgubben" tipsade mig att skicka in fiskarna i ugnen med något gott inuti dem och då gjorde jag mina fyllda fjällrödingar så här:

ugn 225°

ett par stora fjällrödingar 2 paket à 200g Philadelphiaost vitlök och örter 
2 finhackade schalottenlökar 
1-2 msk sweet chilisås
25g (ca) Smör
salt peppar 

Rör samman ingredienserna (utom smöret) ovan till en jämn smet, fyll fiskarna i hela buken. Lägg fiskarna i en smord ugnsform. Bryn smöret i en kastrull, det ska bli riktigt skummigt och brunt till färgen.  Pensla fiskarna rikligt med det brynta smöret. Strö över lite salt och peppar. Gratinera i ugnen i ca 20 minuter. Servera med lämpliga tillbehör. Supergott!

***

Det här med blandade, stekta grönsaker är alltid gott och uppskattat här. Det varierar från gång till gång vad det blir, häromdagen hade jag följande grönsaker: röd lök, röd paprika, sockerärtor, vitlök och broccolin. Jag brukar hacka samtliga och sedan steka dem i olja i en stor gryta, har jag blomkål eller broccoli låter jag just dem ångkoka separat en stund i en kastrull innan de får stekas med de övriga grönsakerna. Kryddor brukar vara ganska onödigt; förutom salt och peppar. Gott till nästan allt!

***

Ibland händer det faktiskt att vi gör egna hamburgare här hemma, just vid det här tillfället använde jag nötfärs till hamburgarna, väl stekt bacon, cheddarostskivor, grova hamburgerbröd och friterade lökringar. Barnen gav mig betyget "bästa lökringarna av alla de hade smakat" på hamburgerior. Kändes jättekul!

Besök bland skator

 

 I dag gjorde vi bekantskap med ett för oss nytt café; nämligen Café Två Skator (länkat) i söta staden Arboga. Caféet har tydligen varit öppet snart ett år och idag bestämde vi oss för att åka dit. Vilket litet guldställe; så nytt och fräsch och ändå så charmigt och gammaldags!

 

Förutom ett dignande utbud av fikabröd finns även lite varma rätter att beställa, allt lagat och bakat av dessa fenomenala skator, för det är så de titulerar sig, innehavarna.  De var dessutom de sötaste och trevligaste skatorna som jag har träffat på och det kommer bli många fler besök hit...

  Inredningen var tidsenlig i det gamla faluröda huset och hade personliga lösningar och dekor.

Förutom generösa sittplatser inomhus erbjuder trädgården en stor mängd utomhusplatser bredvid de faluröda byggnaderna. Måste vara helt underbart nu när värmen kommer.

Nu till det det avgörande; kak-och bullfronten.  Ett imponerande utbud av hembakat gjorde det väldigt svårt att bestämma sig, Fru Skata presenterade skickligt samtliga läckerheter för oss där vi stod och velade. 

 Det blev detta för oss tre besökare: en stycken nötmaräng med moccafyllning, en saftig citronkaka med hallon och grädde och sedan en slags havrebottenskaka med chokladkräm. 

Life is good... Asiatisk curryräkgryta

 

Härlig lördag med fint besök (se ovan). Lite inköp till och pyssel med mitt projekt nr 1, sedan bus, lek och promenad i solen med Vovven.

... bra motion för alla inblandade, här är lillebror och Vovven i full färd med att jaga bollen, en 

väldig åtråvärd leksak...

...kanske inte helt oväntat är det Vovven som oftast hinner först...

 ...välförtjänt vila...

 Nu över till andra ting; mat och dryck. Jag har länge längtat efter en av mina asiatiska favoriträtter och bestämde mig för att köra den idag. Ä.H var god som guld och gjorde en underbar fördrink som vi intog innan maten serverades; "Rose".

 

... till hälften urdrucken drink...

 Ingredienserna är gin, aprikoslikör, grenadine och citronjuice som skakats med is och hällts upp i kylda cocktailglas. Drinken blev vansinnigt god och smakrik.  Här är måtten:

2 cl Gin Tanqueray No Ten
1 cl Bols Aprikoslikör
1 cl Grenadine
1 cl Citron
isbitar 
  
Maten som jag lagade heter "Räkor och kokoscurry", ur min favoritkokbok "Homestyle Asian". Rätten består av (ris såklart) en kryddig och ganska stark currysås med räkor.  Den som gillar lite hetta i maten och framförallt asiatiska smaker bör prova den här. 
 Här följer receptet (vilket egentligen handlar om att göra en egen, färsk curry istället för att använda pulvriserade varianter, skillnaden är enorm!).

1 gul lök, grovt hackad
2 vitlöksklyftor, krossade
1 citrongrässtjälk, den vita delen, fint hackad
0,5 tsk sambal oelek
2 tsk garam masala (krydda, brukar finnas i välsorterade butiker eller i asiatiska specialbutiker)
4 makrutlöv, fint hackade (även kallat kaffir lime, finns som torkade från Santa Maria eller i hel, torkad form i asiatiska butiker)
3 msk hackade korianderstjälkar
250 ml kycklingbuljong
ca 2-3 msk jordnötsolja
400 ml kokosmjölk
1 kg rensade räkor
1 msk fisksås   

Koka riset. 
 Lägg ner följande i en mixer: den hackade gula löken, den krossade vitlöken, det hackade citrongräset, sambal oelek, garam masala, makrutlöven, korianderstjälkarna och 2 msk vatten. Mixa tills allt har blivit en slät sörja. Detta är currypastan.

 

Hetta upp jordnötsoljan i en djup gryta, fräs currypastan 2-3 minuter och den doftar rejält. 

 

Häll ner kycklingbuljongen samt kokosmjölken, blanda ordentligt och låt såsen småkoka ca 10 minuter/tills den tjocknar lite. Häll ner fisksåsen och smaka av.
När riset är klart och såsen är till belåtenhet så lägg ner räkorna, nu får såsen inte koka för då blir räkorna sega. 
    

 Såsens något trista gråa färg uppvägs av de lite hippare rosa räkorna och framförallt glöms alla ev dämpande toner bort när man väl äter. För äter gör man av denna rätt!

PROJEKT NR 2, AVSLÖJANDET

 Ännu en resa ToR sommarstället för att se över renoveringen. Det ser underbart ut, golvet är på plats i gäststugan och det ska bara målas något varv till och sedan ska det på lite lister här och var. På bilden ovan är några små söta plåtaskar som jag fyndade idag när jag var nere i vår snickarbod och rotade lite. Det syns lite dåligt men på asken längst till höger är det en gammal trattgrammofon avbildad, helt underbar! Jag har ingen aning om vad den kan ha innehållit vid tidens begynnelse, den är liten och ryms i handflatan. Självklart sparar jag på dessa...!

I kväll tänkte jag avslöja vad projekt nr 2 är nu när det är färdigt: 

Här är projekt 2, en gammal sjömanskista med rephandtag! Jag är oerhört förtjust i kistor och trots att jag har ett par stycken var jag tvungen att ha den här också. Den här såg jag direkt en användning för, eller rättare sagt en ursäkt för att köpa. Med det flata locket kan den fungera som en liten sittplats i gäststugan på sommarstället samtidigt som den förvarar saker som extra filtar, kuddar m.m. 
Kistan har hållit mig sysselsatt en tid, när jag hittade den i det här skicket i en antikbod för lite sedan var den grundligt målad i en hysterisk blå färg som nästan fick mig att studsa baklänges. Rephandtagen hade blivit missfärgade vid Den Stora Blå Attacken, det var sorgligt att se, förutom det var de vansinnigt smutsiga efter grova sjömanslabbar som har greppat dem i tid och otid. 

När jag började strippa kistan från färg hade jag flera idéer om hur jag tänkte mig hur den skulle kunna se ut när jag var klar. Det hela tog en ny vändning när jag fick bort de tjocka, tjocka lagren av "institutionsblått"....:

 

Tyvärr hade någon med förkärlek till bets (i olika nyanser beroende på vilken del av kistan man tittade på) gått loss helt fritt.

Ett av handtagen (ovan på bilden) var helt trasigt och ett nytt var tvunget att tillverkas. 

Det blev till att fundera igen och slutligen valde jag att låta bryta till en vit färgnyans efter den färg som är på sängmöbeln som ska stå i gäststugan. Och med ens kändes det som om det faktiskt var rätt beslut. 
Samtidigt som jag höll på med renoveringen av kistan funderade jag även över hur jag kunde rengöra de gamla rephandtagen. Handtagen är otroligt charmiga och personliga, jag ville verkligen ha dem kvar trots att de var lite skabbiga. Jag gjorde till slut en blandning av linoljesåpa och vatten, la handtagen i blandningen ett dygn och började sedan försiktigt att skrapa bort det fula blåa färgkladdet på dem. Jag hade en liten kniv och en tandborste som verktyg. Det gick hur lätt som helst, resten av färgen var original och satt som tur var kvar. Men de blev renare, jösses vilken skillnad!

 ... före...

  

... efter...

 ...och åter på plats...

När kistan hade blivit rengjord från färg, spacklad och slipad några varv samt lagad på mindre ställen grundmålade jag den. Slutligen slutmålade jag den med den brutna vita färgen och då blev den så här:

Vi är väldigt nöjda och kan knappt bärga oss innan kistan ska få börja sitt nya liv i vårt lilla gästhus. 

Tillägg den 8:e maj
 Efter läsares önskemål ska jag bara tillägga vilka färger jag har använt till den här kistans renovering. Efter borttagning av färgen (med speedheater och skrapor)

 

 en speedheater, bild lånad från nätet

slipade jag hela kistan med slipmaskin. När kistan var rengjord från färgrester och slutligen slipdamm och smuts, grundmålade jag hela kistan med B.I.N (från Znisser) kvist/isoleringsgrund. Det är en vitpigmenterad shellack som både "låser" blödande kvistögon (som annars har en tendens att blöda igenom all vanlig färg om man inte stoppar dem) samt fungerar som en regelrätt grundfärg. B.I.N-färgen har en torktid på 15 minuter och är övermålningsbar efter 45 minuter. Jag strök kistan ett par varv med grundfärgen. Penseln rengörs med T-röd när man är klar.

Slutligen målade jag kistan i en färg som jag lät bryta till nyansen till efter den gästsäng som ska stå i samma rum. Färgen var "Servalac Aqua blank", en vattenburen lackfärg från Alcro.  Tyvärr har målarfärg runnit över receptbrytningen på min burk så jag kan inte återge receptet här, men jag kan i alla fall säga att det är en... vit nyans.