Den som inte prövar får inte veta... Fylld vaktel

EN FANTASTISK DEVIS ATT EFTERSTRÄVA, ELLER HUR?

Ska vi våga tro äntligen? Finns det hopp om att våren är här eller åtminstone på väg? Jag vågar vägra vinterjacka från och med nu i alla fall.

För tillfället har vi nog kvarterets renaste fönster, i alla fall i ett av rummen (bostadens största fönster som tog ganska lång tid att tvätta). Synd bara att jag inte tänkte på att vänta med fönstertvätten till efter gatsoppningsmaskinerna har gjort sina ärevarv och rensat gatorna från drivorna av vinterns grus och sand. Det blir till att tvätta fönstret igen snart med andra ord...

(lånad)

Jag tänkte berätta lite om några maträtter som hamnat på gaffeln den senaste tiden. Nyligen hittade jag något jag aldrig har hittat förut och än mindre tillagat; vaktel. Jag blev hur nyfiken som helst och köpte hem ett par paket med totalt 1,7 kg tillsammans, 8 vaktlar för under hundralappen.

 

Kanske kan vaktel upplevas lite som hel kyckling kan upplevas ibland, en aning "mänskliga" att hantera i rått tillstånd. Jag fick i alla fall vissa associationer när jag höll på med dem...

Efter lite surfande bestämde jag mig för att utgå från ett recept från internet men göra min egen twist på det.  Så här gjorde jag:

Serranolindad vaktel fylld med grönsaksfräs 

4 pers

ugn 220-250° (*OBS se notis)

vaktlar, ca 2/person

Serranoskinka, två skivor per vaktel samt ytterligare (ca 2-4) skivor till att steka 

1 morot

1 fänkål

1/2 röd lök

1/2 purjo

2-3 vitlöksklyftor

smör

olivolja

timjan, salt, peppar

rivet citronskal av halv citron

Steksnöre     

 

Skölj av vaktlarna och torka noga. Krydda ev. lite inuti med salt och peppar. 

 

 

Skala, tvätta och rensa grönsakerna och lägg dem i en matmixer. Kör mixern till blandningen är ordentligt söndermixad.

Den mixade grönsaksröran 

Stek grönsaksmixen i medelstark stekpanna i ordentligt med smör till grönsaksblandningen är genomstekt och mjuk. Låt svalna i separat skål eller fat. 

Hacka serranoskinkskivorna, de som inte ska lindas runt vaktlarna, det är 2-4 skivor som ska hackas. 

Hetta upp stekpannan igen, stek de hackade skinkskivorna och lägg ner det rivna citronskalet samt timjan. En kort stund i stekpannan räcker. Ställ åt sidan. 

Fyll vaktlarna med grönsaksröran, tryck gärna ner röran med tesked så ryms det mycket i varje vaktel. Bind sedan upp varje vaktel med steksnöre - bind först ihop bakbenen och använd dessa som ett stopp för grönsaksröran att ramla ut ur vakteln. Innan man binder upp resten av pippin; linda ett par skivor serranoskinka runt vaktelns kropp så att den är täckt så gott det går. Bind sedan upp resten av fågeln så att skinkskivorna samtidigt fästes runt kroppen. 

 Börja binda upp bakbenen

 Efter att skinkan lindats runt kroppen, bind upp resten av vakteln.

 Jag har aldrig bundit upp en fågel och har ingen aning om hur man gör; jag följde förnuftet (?) och tyckte att jag fick ihop dem bra ändå. 
Lägg de uppbundna fåglarna i en inoljad ugnsform. Lägg över den stekta blandningen av citronskal, serranoskinka och timjan på vardera fågel. Droppa gärna över lite mer olja om det behövs. 

Färdiga för ugnen - här med den stekta serranoskinkan m.m ovanpå

 

Stek i ugnen på 220-250° upp till 15 minuter.  
OBS! egen notis:
här uppstod ett problem för mig då jag följde ett recept som angav 180° och jag fick inte mina fåglar klara invändigt. Jag kan tänka mig att man behöver använda en stektermometer inkörd (får ej ligga emot bröstbenet) i en av fåglarna för att se när de är färdiga; vi fick stoppa in dem i ugnen flera gånger innan de var färdiga och vi förlängde receptets stektider flera gånger om med andra ord. Enligt rekommendationer bör färdigstekt vaktel ha en inner-temperatur på 75°; den temperatur vid vilken salmonellabakterier dör i.
På många ställen betonas vikten av kort stektid för att få fåglarna saftiga och möra; ofta så lite som 10 minuter. 
 

"The key is to cook it quickly to keep the juices inside it"

Andra recept på ugnsstekt vaktel anger 200-250° ugnsvärme och det låter rimligare att få klart fåglarna på ca 10 minuter då. Därför anger även jag denna temperatur ovan. Slutresultatet blev trots allt otroligt gott:  

 Serranolindad, ugnsstekt vaktel med potatisgalette + lite grönt. Amarone i 

glaset var perfekt!

Det var jätteroligt att pröva vaktel, köttet påminde mer i smaken om anka än kyckling. Jag kommer absolut laga det igen, men det stektermometer och högre ugnsvärme denna gång.