Idolsnack (svar på läsares förfrågan om Vovven)

 Det är inte bara jag som är fascinerad av Vovven och hundrasen som jag berättar om ibland; jag har fått ett önskemål om att beskriva rasen närmare,  nämligen rottweiler.  Det är en fantastisk ras och just detta är ett fantastiskt exemplar. Ingen är gladare än jag att underbara matte är min vän som generöst låter mig ha Vovven när jag önskar. Nu är jag som sagt inte hundägare själv men önskar att jag kunde vara det, det får vänta tills allergiska barn har flyttat hemifrån då de bara kan umgås kortare stunder med hundar/katter innan besvären sätter in. Jag lever på hoppet - det är studentmössa på och sedan bye bye barn!
Efter flera år som djursjukvårdare på veterinärkliniker har jag kommit i kontakt med massor av hundraser men rottweilern har alltid varit min personliga favorit. Jag har träffat många otroligt trevliga "råttor" och deras personligheter är vansinnigt charmiga. Det är en stor, kraftfull hundras som kräver både engagemang, arbete, stimulans och man måste vara medveten om hundens instinkter, beteende och styrka. Alla hundraser i fel händer kan bli direkt otrevliga och det är ofta det som ligger bakom tidningsrubrikerna med otäcka incidenter. Tyvärr kommer ofta de "små" raserna undan med dålig beteende då de anses vara just små, söta och allmänt harmlösa. Större, massiva raser som rottweiler och andra, hamnar direkt i blåsväder och får skräckinjagande epitet trots att de kanske beter sig precis lika dåligt som en ouppfostrad liten hund. Naturligtvis kan dessa kraftfulla raser orsaka hemska skador genom sin enorma styrka i käftarna. Därför måste man veta vad man har i sitt koppel.
























Under mina år som djursjukvårdare kan jag ärligt säga att de hundar som varit mest till besvär, mest aggressiva och mest benägna att hugga, bita och varit allmänt odrägliga är just de mindre raserna, av någon anledning väldigt ofta slappt uppfostrade i famnen på sin ägare. Jag har fått uppfattningen om den stora massan människor som varken har erfarenhet eller kunskap oftare skaffar mindre hundraser. Vilket i sig absolut inte är fel; en oerfaren/okunnig hundägare som skaffar en massiv, stor hundras som förstagångshund kan bli en katastrof. Det är bra att det finns raser för alla önskemål och människor, det är bara synd att många (mindre) hundar går igenom livet totalt utan en fast hundägarhand.
  Min erfarenhet är att de som ofta väljer en stor, arbetskrävande hund som t.ex. rottweiler verkar göra ett mer medvetet, riktat val utifrån sina egna intressen och hundens behov.



Jag är definitivt ingen expert på rottweiler eller hundraser i övrigt, däremot kan jag säga att jag har lärt mig känna igen många hundrasers egenskaper och beteenden. Genom åren har jag haft turen att fått umgås med hundar av olika storlek, ras och karaktär. Rottweilern verkar vara en ras som passar mig själv bra även om jag njuter massor av att umgås med andra hundar. För att inte begå några skriftliga felsteg om rasen med felaktiga uttalanden så har jag samlat några länkar där man kan läsa mer om rottweilern. Det finns en uppsjö av läsning på webben och jag har valt ut några som jag har länkat till, några som jag vet är sakliga och mycket informativa. Till exempel har SKK (Svenska Kennelklubben, Hundägarnas Riksorganistation) en rasbeskrivning om rottweiler här: 

SKK rasbeskrivning rottweiler 

Svenska Rottweilerklubben:
Rottweilerklubben.se

Wikipedia:
 http://en.wikipedia.org/wiki/Rottweiler

Dogbreedinfo.com/rottweiler.htm

Här finns som sagt massor av intressant information samlad och jag tror det är enklast att jag hänvisar hit för den som är nyfiken. 

 ...det kan hända att man ibland får slappa i den stora dubbelsängen när man 

är på besök hos oss...

I korta ordalag kan jag bara ge min allmänna syn på rasen såhär: en kraftfull, stabil, ofta humoristisk, självsäker och orädd hund som behöver mycket arbete, mental stimulans och utmaningar. Ger man hunden detta kontinuerligt har man en trogen, trygg och social vän under lång tid.