För den som eventuellt har tittat sig övermätt på hundbilder på denna blogg kan jag nu trösta med att detta inlägget blir det sista med Vovven under överskådlig tid. Tyvärr, men så är det när man bor många långa mil från varandra. Jag kunde faktiskt inte tro att vi skulle få chansen att få ha Vovven hos oss så här - i fyra dagar dessutom!
Det har gått jättebra, speciellt med tanke på katterna i huset och Vovvens genuina kattintresse.... Inga närkontakter skapades till allas stora lättnad. Tyvärr hann jag inte umgås med matte mer än minuter räknat, jag hoppas på mer tid vid nästa besök. Matte är en fantastisk matte och fantastisk, varm, go och underbar person. Hon har format denna härliga vovve till den han är och lagt ner massor av tid och engagemang i honom.
Förutom dagens promenader hade vi lite lektid hemma i trädgården. Båda fotbollarna punkterades och dödades grundligt, skönt att de äntligen kom till användning, ingen annan i hushållet bryr sig nämnvärt om dem ändå!
Huset känns plötsligt tyst, stort och nästan lite ensligt. En sen kvällspromenad i becksvart, blåsigt mörker runt kyrkan utan hund ter sig med ens inte alls lockande för mig...
Som tur är har vi kissarna som ljudlöst smyger runt, kurrar lite till hälsning när de kommer. Dags att tillbringa resten av aftonen i soffan med katter och lite iskallt bubbel i glaset som tröst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar