Möbler, möbler, möbler.....

Gamla möbler och gamla grejor i största allmänhet har alltid lockat både mig och Ä.H. Gärna saker med patina, saker som har varit med och har fungerat som bakgrund i folks göromål och livshistorier. Men det får dock inte vara för solkigt, lukta unket eller se sjaskigt/loppigt ut. När det kommer till möbler är de äldre ofta tillverkade i genuina träslag, rejäla och "på riktigt". Går man ut i dag till närmsta möbelvaruhus består det mesta av enklare material, laminat osv. Ofta till höga priser. Kanske kan deras ursäkter vara att möblerna tillverkas efter ett tidsenligt mode som råder just nu och vilket kan vara svårt att svara upp till i en antikbod...? Vårt hem har alltid gett utrymme för bägge sortens möbler. När det kommer till vardagsrum och soffor gäller (nästan självklart) nytillverkade, fräscha och bekväma soffor. I övrigt är vi nog rörande överens om att äldre möbler ofta prioriteras. Vi köper, byter ut, skurar upp, ibland målar om. Möblerna måste ju kunna fylla en funktion och vara praktiska. 
Vi båda gillar möbler som törs förändras, ett skåp som får ny färg i en färgskala vi själva gillar. Antika möbler som betingar höga ekonomiska värden bara för att de är orörda behöver inte nödvändigtvis vara sådana vi vill ha. Hellre in med saker som kan göras personliga. 
Den numera utgående trenden där allt ska vara shabby chic-vitt har sedan länge släppt sitt attraherande grepp om mig. Ett hem fyllt av vitmålade, sandpappersnötta möbler ackompanjerade av vita textilier ger ofta inte mer än ett sterilt, kallt intryck anser jag. Jag längtar numera efter lite färg eller åtminstone variationer i materialval som t.ex. naturligt trä, korg, textilier. Visserligen ganska sparsamt, jag kan ofta känna stor villrådighet inför överdådet av utbudet jag plötsligt ställs inför när blicken vandrar utanför det vita spektrumet. Jag vill inte heller att ett rum ska bli ett mischmasch av mönster och stilar. Jag önskar en balans helt enkelt vilket kan vara nog så svårt att få till.
 Vi vill inte heller att hemmet ska kännas och se ut som ett dammigt museum. Ett hem baserat på gamla möbler bara-för-att. 
Vårt hem i nuläget (innan flytten) är redan fullt och lämnar inte utrymme till mer möbelkompisar, ändå spanar ögonen vant efter fler roliga saker när jag/vi passerar antikställen. Det går inte att låta bli! Rätt var det är hittar man kanske den där saken man inte visste om att man vill ha eller framförallt behöver. I värsta fall kan man ju alltid byta ut möbler....
Vi har fått börja planera redan nu till det nya huset i vilka rum vi ska ställa alla nödvändiga möbler som vi redan har vilket har gett insikten att vi bör lägga locket på ev inköp av fler möbler.... Men några nya har det blivit... och är på gång dessutom. Vi har haft turen att bli presenterade för ett par helt fantastiska snickar-och byggar-och antikvitetskunniga gubbar i närheten av vår stad. Gubbarna har under livstid sysslat med antikviteter, byggnadsvård och restaurering med gamla metoder. De vet var de ska åka och handla, de kan bedöma kvalitén på möblerna som skiljer sig i de olika landsändarna beroende på under vilka förutsättningar som träden har vuxit i. De vet vad som efterfrågas, och de kan tillgodose den mest kräsne deras önskemål när det kommer till renovering, stil och smakråd. Gubbarna ägnar stor del av tiden till lagning av gamla möbler, renovering och restaurering. Många möbler lämnas dock orörda, dessa möbler betingar ofta högre värden i orört skick samt har större charm. Gubbarnas arbetsmetoder är genuina och rejäla vilket ger ett tryggt förtroende. Deras attityd är att "allt går att lösa". Vi har helt enkelt "hittat hem" med dessa fantastiska gubbar. I vårt nya hus i Skåne står redan ett av deras "verk"; en skåp  i matt svart (skåpet är alltså ommålat och har tillfogats slitage på ett smakfullt sätt):

 

 Ursäkta bildkavlitéten, bilden tagen med mobiltelefonen

Vi resonerade som så att förvaring kan man aldrig få för mycket av. Likadant gällde det när vi hittade den här lilla söta byrån i svartgrön färg (också ommålat där graden slitage är större):

 

 

Jag avslutar dagens inlägg med en serie bilder på ytterligare ett skåp som föll Ä.H i smaken; ett tämligen högt men väldigt grunt skåp att ha på väggen. Utsidan är ommålad men insidan är (nästan) orörd vilket i detta fall bidrar till charmen.

Skåpet mäter 122cm i höjd, 80cm i bredd men endast 10cm i djup

 Insidan - ingen vet vad skåpet har haft för funktion men många är siffrorna
som någon har hållit reda på... Hyllplanen är nyinsatta för att öka
förvaringsfunktionen.

Detaljbild av låset

Detaljbild av målningen och slitaget

Vi väntar just nu på några andra möbler som gubbarna håller på att färdigställa åt oss. De dyker upp här på bloggen så småningom!