fredag 8 november 2013

Umgänge med två-och fyrbenta

I dag hade jag glädjen att få besöka en nyfunnen väninna i hennes hem. När man lär känna nya människor blir det olika resultat, allt utifrån hur man själv är funtad och hur den nya parten är funtad. Vissa bekantskaper tar mer tid än andra att utvecklas (vilket inte behöver vara negativt), vissa bekantskaper klickar så direkt att det omedelbart känns som om man har varit väldigt goda vänner väldigt länge. Det här är en sådan, det hela är så uppenbart självklart och rätt och har varit så sedan vi möttes första gången nyligen. Denna fantastiska varma, öppna och livsglada väninna är oerhört inspirerande och energigivande, det tråkiga är ju att vi ska flytta långt långt bort om några månader vilket man inte vill när man har så goda vänner kvar här (och hon är inte den enda).
 I dag åkte jag hem till henne för att umgås över en bit lunch. Jag fick ett varmt välkomnande, inte bara av henne själv utan även av familjens båda katter som var oerhört sociala. 




Först var det Herr Katt, en blågrå brittisk korthårshanne som genast bjöd in till lek. Pälsen var som den tjockaste sammet och ögonen djupt bärnstensgula. Makalöst vacker!




Sedan var det Fru Katt (också brittiskt korthår), en något nättare modell med himmelsblå ögon och samma tjocka härliga päls fast i andra färger. 
Katterna gick med oss hela tiden, pratade gärna och gosade så ofta de kom åt. Fantastiska varelser! Lilla damen var snabbtassad så jag hann inte med att fotografera henne så mycket:

 
 Ljuvlig!!

Herrkatten poserade dock gärna mer....

 Bärnstensögon...







När jag ser på Herrkatten far tankarna lite iväg till Alice i Underlandet och Chesirekatten där.... lite liknande fryntliga uppsyn!

Lunchen i sig var underbar, väninnan är av spanskt bakgrund och bjöd på en generös tapaslunch; vi frossade i goda ostar, korvar, bröd, köttsås, kex osv. 


Eftermiddagens huvudnummer var ett besök hos optikern. Efter flera veckors intensiv spänningshuvudvärk kom jag på att det kanske var dags för en ny synundersökning...? Det visade sig att synen hade försämrats och nya glasögon var nödvändiga. 


 (lånad)

Nu väntas glasögonen komma om en dryg vecka, förhoppningsvis blir det rätt den här gången och inte bli som vid förra inköpet när jag fick hem fel glasögon. Jag drullade omkring i flera dagar nästan som berusad i tron om att det var en vanesak innan jag gav upp och uppgivet kontaktade optikern igen. Felet uppdagades och jag fick de rätta glasögonen...


(lånad)

1 kommentar: