食べ物への感謝 (= TACK FÖR MATEN PÅ JAPANSKA)

Dags för lite mat igen kanske...? Ä.H är på resande fot igen och frotterar sig säkerligen utan dåligt samvete. Då ska inte vi vara sämre utan vill njuta lite här hemma... I dag gjorde jag sushi vilket fick båda barnen att dra rejält på smilbanden. Är det något som de är löjligt förtjusta i så är det sushi. Nu är ju själva sushikonsten just en - konst vilken tar åratal att lära sig laga vad jag har hört. En kunnig och insatt sushikock skulle väl vända sig ut och in om han/hon/hen  kom över detta inlägg. Struntsamma, jag anser att man måste våga prova om man är intresserad av något. Man får inte hindras av att överhögheten har ensamrätt på vissa matlagningsområden, speciellt som bra sushi på restaurang kostar en mindre förmögenhet för en hungrig familj. 
När vi gör sushi har vi naturligtvis inte alls samma utbud som proffsen; av naturliga skäl får vi begränsa oss till vad som finns att finna hos fiskhandlaren och som matchar plånboken. 
Vanligtvis brukar vi ha infrusen laxsida i frysen som vi har köpt färsk hos en fiskhandlare. Med lite planering är det då enkelt att bara hiva fram laxen på morgonen för att tina innan tillverkningen av sushi börjar på kvällen. Man ska ju inte äta rå fisk som aldrig varit frusen några dygn innan p.g.a parasitrisken, jag brukar ha tre dygn som gräns. 
Med det här inlägget tänker jag inte verka kunnig och uttala mig om hur man verkligen gör sushi (med risk för att få elektroniska tomater och glåpord kastade efter mig). Istället ska jag berätta hur jag gör, rakt upp och ner. Rätt eller fel, jag förbehåller mig rätten att fritt experimentera vidare. Detta har alltid passat oss och gör alla mätta och glada i familjen. 

Dagens sushi bestod av:
lax (skuren till "lagom" bitar till sushin)
bläckfisk, färdiga bitar (svårt att få tag i, dagens bläckfiskbitar hittade jag frusna och importerad hos en lokal asiatisk handlare)
gurka 
sushiris
noriark (Blue Dragon)

Japansk soja (själv använder jag enbart en med mindre salt då det är bättre för kroppen)
 
Rismarinad:
1 msk mirinvin (Blue Dragon)
3 msk socker
5 msk risvinäger (Blue Dragon)
2 tsk salt 
 
(Emellanåt brukar vi även ha räkor, avokado, japansk omelett eller möjligen tonfisk).
Först lagar jag sushiriset enligt instruktionen på förpackningen (Blue Dragons Sushiris, finns i varenda snabbköp på deras lite mer exotiska/utländska hyllor).
I och med att riset först ska sköljas, sedan blötläggas en stund och sedan kokas tar detta lite tid, det är bra att börja i ordentligt tid innan maten ska ätas. Sushi är inte någon spontanmåltid en stressig vardagskväll efter jobbet utan kräver lite logistik. 
Medan riset kokar gör jag marinaden till riset (som man skedar över riset när det har kokat klart och svalnat). Här vill jag egentligen inte ge några mått/recept då jag har haft lite problem på sistone att hitta en marinad som jag smakmässigt är nöjd med. 
Mitt problem är troligen att jag nyligen har använt en annan sorts risvinäger än den jag brukar ha från Blue Dragon. 
Den marinad som finns på sushirisets förpackning anger enbart socker och risvinäger vilket inte blir helt bra (har prövat), jag har ett annat, japanskt recept som består av socker, mirinvin, salt och risvinäger som brukar fungera bra.
Jag blandar socker, mirinvin, salt och risvinäger i en kastrull på svag värme så att sockret löser upp sig. Låt svalna.

Rismarinaden när sockret har smält 

När riset har kokat klart och svalnat lite häller jag ner det i en form som inte är av metall (tydligen viktigt). Bred ut riset med ett verktyg som inte heller är av metall, jag råkar ha en liten spatel av bambu till detta, en vanlig träslev går nog lika bra. 

Riset ska svalna och sedan öser jag över rismarinaden, inte för mycket så att det blir för blött, jag blandar ordentligt så att allt ris får smak samtidigt som jag provsmakar lite för att se att jag ligger rätt i smakstyrka. Riset ska fortfarande vara geggigt nog för att jobba med till sushin. 

   Riset har svalnat och fått rismarinad över sig. 

Mellan varven av att riset kokar och marinaden blir gjord brukar jag skära upp laxen i lagom bitar till "kuddarna" som vi kallar dem, rätta ordet är Nigirizushi (först har jag alltså skurit bort skinnet av laxsidan med en filékniv). Jag är sparsam med laxen och använder helst allting (om det går) på bekostnad av att bitarna kanske inte blir lika vackra och konstnärliga som på restaurang. I annat fall kan "slattar och fulbitar" sparas/frysas in till en senare fisksoppa eller liknande. 
Ofta skär jag också till centimetertjocka strängar av laxen för att använda till rullar, rätta ordet för dem är Makizushi. 

 Det är säkert en hel vetenskap hur man 

ska skära upp laxbitarna men ...

jag gör på mitt sätt. Smaken är

liksom ändå densamma.

 Bläckfisken tinar  

Sedan börjar jag göra riskuddarna. Jag har en tesked i ena handen och lägger en klick ris i den andra handen, sedan jobbar jag med handen och skeden för att forma till avlånga rullar. 

Jaja - det ÄR geggigt med riset, det går inte att komma undan. För att underlätta risrullandet 

brukar jag skölja rent handen mellan varje kudde och ha handen blöt när jag lägger upp 

nytt ris. Detta förenklar processen.

Vitsen med "sushikuddar" är att de med lätthet ska kunna stoppas in i munnen utan att man ser ut som en jordekorre på matinsamlingsturné; ofta får man lite för stora rullar när man beställer ute. 

 

Jordekorre på uppdrag och tappar fattningen när han ser mig...

På varje kuddrulle lägger jag sedan de en uppskuren laxbit eller vad jag har, idag var det som sagt lax och bläckfisk.

Om jag har tillräckligt med ris gör jag som idag, ett par rullar; "Makizushi": 

 Jag lägger lägger ut ris i ett lagom lager på ett noriark; jag fyller inte hela arket

då den tomma delen ska fästa på rullen när jag rullar ihop rullen. Att få ut

riset här kan vara lite klurigt; men vanligen brukar det gå bra med en sked till hjälp. 

 I mitten av risrektangeln lägger jag ut strängar av lax och gurka.

Sedan rullar jag försiktigt ihop arket med fyllningen till en rulle, när riset har gömts i rullen blöter jag den sista delen av noriarket med lite vatten (se bilden där jag pekar) med vatten för att arket ska fästa lättare mot rullen.
När rullen är färdig och den sista kanten är fäst använder jag den här lilla bambumattan för att rulla in rullen i och försiktigt "krama/rulla" ihop rullen helt.

 När rullen är klar skär jag upp den i max 2 cm tjocka skivor. Jag sköljer kniven mellan varje skiva

för att den inte ska kladda fast av all stärkelse. Vattnet på kniven gör det så mycket 

enklare att skära.  

Mycket planering, mycket jobb men mycket gott och framförallt glada barn, då gör det inget att tallrikarna är tömda på 10 minuter. 

Wasabin (gröna starka geggan saknades; gillas inte heller av barnen). Finns att köpa på tub eller pulver att blanda med vatten till en smet.   

 

 Resultatet idag: makirullar och nigirkuddar ... och några glada gurkbitar.

 

...och här, det som brukligen blir över när riset är slut; "mammatallrik" och då menar jag inte

sushi-fri-från-rå-fisk-för-gravida-kvinnor utan en tallrik sashimi (enbart rå fisk)

utan ris, något som passar mamman/undertecknad som inte

behöver så mycket snabba kolhydrater...