Enbart kärlek. Oändlig kärlek.

 

Jag/familjen har en egen hund.  Nästan i alla fall. Så ofta jag kan, hinner och vill finns han där. (Hunden som jag här kommer att kalla Vovven.) Hur detta med Vovven kommer sig beror på att jag
har en fantastisk väninna som bor en bit bort ifrån mig och som har en rottweilerkille. 
Händelsevis råkar rottweiler vara min favorithundras (om man nu kan säga att man har en sådan).
Min väninna sliter hårt med skiftarbete, familj, renovering av hus och den allmänna vardagen. Ändå har hon tid och ork att hänge sig och engagera sig i hunden fullt ut. Det är kurser, tävlingar med hunden m.m på nästan all ledig tid och det betalar sig - denna hund är exemplarisk helt enkelt. Mentalt stimulerad och i fysisk toppform. Det är underbart att se.  
Matte är själv en underbar människa med alla två ben stadigt på jorden och en vänlighet som går rakt in i hjärtat.

När helst jag önskar får jag låna Vovven. Antingen får han tillbringa dagen hemma hos oss eller så åker jag till honom. Vilket det än blir så har vi tillgång till underbara promenadstråk i skog och mark. 50 kg rent energiknippe som bubblar av livslust, humor och kraft. Vovven har nämligen en stor portion humor, det är helt klart. Ständigt sugen på att leka och busa men har inga problem med att lyda eller uppföra sig väl. Det roliga med att låna den här hunden är att han verkligen tyr sig till mig och får mig att känna mig som om jag är något att räkna med och inte bara en tillfälligt dragkloss i andra änden av kopplet.

 

Våra barn är dessvärre allergiska mot hund och katt, en stor sorg för oss som älskar och längtar efter eget djur. Men kortare stunder fungerar bra även för barnen och det tar vi tillvara på så mycket det går. Det är fantastiskt att barnen ändå på detta sätt får chansen och privilegiet att umgås med en hund, lära sig respektera djuret. Att lära sig hundars beteende och signaler är viktigt. 

Det är fantastiskt att se våra barns förhållande till detta kraftdjur, hur tillgivenheten och respekten från båda håll ständigt fördjupas. 

 Hemligheter utbyts och förtroenden delas 

Vissa medlemmar i den närmare släkten hyser rejäl hundrädsla. Detta har Vovven hjälpt till att sudda bort till stora delar. Och det med hjälp av en hund vars ras ofta förknippas med "skräck och blodtörstighet" (OBS! citat hundrädd). Om Vovven kunde stava så skulle det vara ett ord; kärlek. 

 

För honom är livet en "kär lek". Till alla människor, till lek, kel och bus. Vovven känner inte till några andra värden liksom. 

Vovven har ett psyke som är lika stabilt som ett godståg: stadigt, tryggt och samtidigt kraftfullt drivande.

Vovven har en förmåga att förändra den gråaste dagen till ett  skimmer av glädje bara genom att finnas där. Timslånga promenader i skogen kastar mig ovaggad in i en djup nattsömn (jag sover vanligtvis ganska dåligt annars).

Att låna en annan människas hund inbegriper ett väldigt stort ansvar. Jag kan inte nog tala om för min väninna hur ödmjuk jag är över hennes generositet och öppenhet gentemot oss att låna oss Vovven och att ge oss ansvaret. Det är ett ansvar att låna en hund på 50 pannor som skulle kunna göra vad han vill med mig.

Matte, du vet  hur glad jag är för er två - och övriga i familjen såklart.  Utan er hade livet inte varit hälften så roligt. Jag är oändligt tacksam för att ni finns och ger oss alla den här stunderna av sällskap!

Fler bilder av Vovven kommer för kameran går varm när Vovven är med oss. Voff!